För att ta ett annat exempel: Antag att matpriserna stiger med 3%. Det betyder inte att alla matvaror stigit med exakt 3%, bara att de gjort det i medeltal. Knäckebrödet kanske steg med 8%, mjölken med 2 medan äpplena sjönk med 5%. Men som sagt var: I medeltal (inklusive all annan mat och med hänsyn till totala försäljningsvärdet) så blev det 3%.

På liknande sätt är det med klimat och väder: Om det i medeltal blir 2 grader varmare så betyder det inte att det på varje plats vid varje tidpunkt kommer att vara två grader varmare. På vissa platser, under vissa tider, stiger kanske temperaturen med 8 grader, på andra sjunker den med 4. I medeltal (med hänsyn tagen till geografi och tid) så blev det 2 grader varmare.

Förindustriell nivå var 280 ppm. Vid istider har nivån varit nere kring 170 ppm och vid värmeperioder har den varit upp vid 300 ppm. De senare har man mätt bland annat genom att studera iskärnor från Antarktis upp till 800.000 år tillbaka i tiden. Se tex artikel i Nature.

Det som ytterligare spär på oron man borde känna är att vi nu har nått denna nivå genom att lägga koldioxid vars ursprung (det fossila kolet) har legat skyddat från förändringar i klimatet de senaste hundra miljonerna år. Om det blir så pass varmt att naturen reagerar som den brukar göra vid klimatförändringar så finns det fortfarande kvar en massa latent koldioxid som naturen kan tillföra, tex koldioxid från hav, biomassa och mark.

Det är också därför som det är rätt så naivt att tro att vi skall kunna stoppa detta genom nya glödlampor och bränslesnåla bilar. Om vi verkligen vill förhindra det så krävs att vi låter kolet vara kvar i marken, dvs kraftigt reducera brytningen av fossilt kol. Därefter/samtidigt behöver vi finna metoder att återföra kol till geologiska (fasta) formationer och strukturer.

Kruxet är att vi fortfarande är så beroende av fossil energi. Att upphöra eller så kraftigt reducera tillgången på fossil energi som krävs skulle troligen medföra att världsekonomin går ner, vissa samhällen och företag kollapsar, jordbruket producerar mindre, investeringar (tex grunden för våra pensioner) minskar kraftigt i värde osv. I alla fall är många beslutsfattare oroliga för det. Eller så är de i beroendeställning till just den fossila tekniken och sitter därmed med egna fingrar i syltburken.

Vi har alla något finger i syltburken. Följande är en hypotes som måste testas, men jag får en liten känsla av att ju mer fingrar folk har i syltburken, desto mer har de att säga till om. Det är klart att det blir svårt att byta färdriktning då.

För att undvika risker för haveri i ekonomin, jordbruk, samhällen… så fortsätter vi med den fossila teknologin. ”Det har ju gått bra hittills”. Men hur länge till?