Arkiv för ‘Värmeböljor’-kategorin
-
lördag den 27 november 2010 kl 8:04
Värmeböljor i somras
Av John Pohlman
När jag nu går igenom det hittills gångna väderåret för att efter hand skriva min sedvanliga årskrönika för ett uppslagsverk påminns jag om den unika värmeböljan under första hälften av juli. Värmen kulminerade den 11 då flera platser satte nya rekord eller tangerade tidigare noteringar. Varmast i landet hade då Målilla i Småland med 35,0 grader. Den högsta julitemperaturen som uppmätts i Sverige är 38,0 grader. Danmark hade sin fjärde varmaste julimånad någonsin. Varmaste dagen var den 25 med 34,1 grader söder om Hanstholm på Jylland. Det fattades bara drygt en grad till det danska julirekordet på 35.3 grader.
Hela Europa hade för övrigt en varm julimånad och då speciellt i den östra delen. Allra varmast hade Jaskul i sydostligaste Ryssland med 44,0 grader just den 11. I Östeuropa fortsatte den extrema värmen under hela månaden och den 29 noterade Moskva ett nytt rekord med 38,2 grader. Samma dag fick också Finland ett nytt värmerekord med 37,2 grader i Joensuu i Karelen. I Ryssland varade hettan också en bra bit in i augusti. Den avslutades inte förrän den 19 i månaden. Då satte en kallfront punkt för den nära två månader långa värmeböljan som saknar motstycke. Mätningar från en flygplats några mil från Moskva visar att dagstemperaturerna där var över 30 grader från den andra veckan i juli till mitten av augusti – alltså mer än fem veckor i sträck.
Extrema värmeböljor under den gångna sommaren rapporteras också från andra håll på norra halvklotet. Mer om detta i nästa blogg.
/John
-
måndag den 16 augusti 2010 kl 13:15, uppdaterad: 18 augusti 2010 kl 6:11
En varm, torr och blöt period
Av Martin Hedberg
Globala medeltemperaturen för land i juli 2010 var den varmaste som uppmätts sedan mätningarna startade 1880. Den var drygt en grad högre än genomsnittet för juli månader under 1900-talet (15,3 grader istället för 14,3). Det mest utpräglade överskottet av värme återfanns i Europa, västra Ryssland och östra Asien.
Bilden visar temperaturskillnader mellan juli 2010 och juli 1971-2000 (NOAA)
Om man väger samman land och havstemperaturer så var juli månad den näst varmaste månaden (juli 1998 var varmare). Tittar man på en längre period, januari-juli, så sattes rekordet i år. Januari-juli 2010 var den hittills varmaste perioden som uppmätts. Den är 0,68 grader varmare än genomsnittet för 1900-talet. (Obs, i vissa andra sammanhang refererar man till temperaturen i början av 1900-talet, då blir skillnaden ännu större)
Som vi skrivit om tidigare så har Ryssland erfarit extrem värme, torka och bränder. Tidigare värmerekord för Moskva löd på 36,8 grader. Den 26 juli i år slogs det då det blev 37,2 grader. Det rekordet slogs igen den 30 juli då det blev 39,0 grader.
Bilden visar skillnaden i temperatur då man jämför temperaturen 20-27 juli 2010 med samma period 2000-2008. (NASA)
La Nina började utvecklas under juli. I samband med det sjönk havstemperaturerna över centrala och östra Stilla havet. La Nina kommer troligen att förstärkas under kommande år.
Mer finns att läsa på NASA.
Vi har i ett bloggsvar tidigare diskuterat om detta kan tillskrivas människans påverkan på klimatet (antropogen klimatpåverkan) och svaret är Ja.
Värmen i Ryssland kan kopplas till den kraftiga nederbörden i Pakistan. De hänger bland annat samman via hur jetvindarna rör sig. Men brukar det inte alltid regna mycket i Pakistan vid vissa årstider? BBC tar ett exempel från Khanpur, där den normala nederbörden för hela augusti är 17,4 mm. Men under de första tolv dagarna i augusti i år kom det 255 mm!
Pakistan 14 augusti, 2009
Pakistan 15 augusti 2010
Bilderna är sammansatta av visuellt och infraröda bilder. De visar bar mark (brunt), växtlighet (grönt), vatten (blått) och moln (turkos). Floden Indus är kraftigt översvämmad och vatten täcker mycket större områden än tidigare. Detta då fördämningar inte stått emot de kraftiga vattenflödet. (NASA).
Hur blir väder och klimat sedan?
Kommer det mer eller mindre snö i vinter? Blir det bränder i Ryssland, hur går det med spannmålsskörden och hur mycket regn kommer det i Pakistan nästa år?
Hur vädret blir i vinter eller nästa sommar på olika platser, det kan man inte veta ännu. Men eftersom klimatet förändras så kommer även vädret, sammanvägt, att vara annorlunda än det vi vant oss vid. Se denna sommar som en försmak på framtidens väder. Det måste inte bli varmt varje sommar i Ryssland, men på det hela taget, globalt, så blir det varmare. VAR värmeböljan kommer att vara, det kommer att visa sig.
Samma sak gäller med torka och nederbörd: Det hydrologiska kretsloppet är kraftigare nu än för trettio år sedan. Och det kommer att vara ännu kraftigare nästa år och året på det. Planeten Jorden ackumulerar fortfarande energi: Vi strålar ut mindre energi per tidsenhet än vi tar emot. Det märks och uppenbarligen är det jobbigt att anpassa sig.
Hittills har det blivit ca 0,7 grader varmare. Vi har redan intecknat ytterligare omkring 1,5 grader. (Ramanathan and Feng, 2008) Detta alltså med nuvarande nivå av växthusgaser, men om man tar bort de aerosoler (partiklar) som vi släpper ut och som har en avkylande effekt. (Smogen försvinner ur luften några veckor/månader efter att man slutar förbränna fossilt kol och biobränslen, vilket sker främst i Asien).
Målsättningen var att begränsa uppvärmningen till 2 grader. Två graders uppvärmning är ingen söndagspromenad. Sedan kan man diskutera Peak oil och hur mycket fossilt kol vi egentligen har kvar. Men det kvarstår att vi redan har gjort rätt stora förändringar av klimat och därmed vädret (latent har vi alltså redan ”byggt in” 2,4 graders uppvärmning idag). Det kan därtill bli tre, fyra eller fem graders uppvärmning i slutet av 2000-talet. Det beror på vad vi människor gör och hur naturen reagerar och varierar.
Det är inte underligt att glaciärer smälter, havsnivån stiger, skogar brinner, brunnar sinar, floder svämmar över… Inte alltid och överallt samtidigt, men i genomsnitt. Det är det som är klimatförändringar. Forskare varnade för det för flera tiotals år sedan. Men samhället i övrigt hade inte tid eller intresse att lyssna hårt nog. Nu är vi här. Och vi stannar inte, vi fortsätter framåt.
Vad forskarvärlden också sade var att klimatet har momentum, tröghet, intertia. Det betyder att det förvisso är svårt att ändra, men även är svårt att få stopp på en förändring. Just nu förändras klimatet 10-100 gånger snabbare än då vi gick ur förra istiden. Inte nog med det, vi accelererar vi förändringarna.
Vi måste lära oss att hantera det. Förutom att hantera katastrofer så handlar det om att hantera osäkerheter. Genom framväxten av våra samhällen så har vi indirekt förutsatt att vissa saker inte förändras så pass mycket att det spelar någon större roll. Klimatet tex. Nu har vi fått en försmak på vad som kan ske. Mer och annorlunda blir det.
/Martin
-
torsdag den 12 augusti 2010 kl 6:22, uppdaterad: 12 augusti 2010 kl 7:39
Luftombyte i sikte
Av Martin Hedberg
Vädret fortsätter att vara omväxlande här i Skandinavien. Lågtryck, moln och regn blandas med klarblå himmel och sol.
Vi kan få ett litet högtryck i början av nästa vecka. Det skulle, förutom att stabilisera vädret här i Sverige ha en viss destabiliserande effekt av vädret för våra grannar i öster.
Det kan innebära att högtrycket som totalt dominerat vädret i stora delar av Ryssland börjar brytas ner på tisdag nästa vecka (17 aug). Det skulle ge dem ett efterlängtat luftombyte. Man kan få riktig svalka på omkring 25 grader och ett par mm regn.
Det gör inte att det slutar brinna på en gång, det kommer att brinna länge till och därtill pyra i marker och torvmossar. Men den ökade dödligheten till följd av värmeslag, astma och uttorkning borde avta markant.
Vi följer utvecklingen.
/Martin
-
lördag den 31 juli 2010 kl 11:52, uppdaterad: 31 juli 2010 kl 21:37
Att anpassa sig…
Av Martin Hedberg
Igår fredag sjönk temperaturen i Moskva till +31 grader mitt på dagen. Idag blir det 32. I morgon söndag 34. Det är fortfarande varmt, men inte lika varmt som det varit tidigare i veckan.
Det kan till och med komma lite regn. 60% sannolikhet för 3 mm i morgon söndag! (Källa: Hydrometeorological Centre of Russia). Inte för att det gör någon skillnad i realiteten, men ändå ett hopp. (Som jämförelse: Den gångna veckan har det kommit 50-100 mm på många platser i Sverige.)
Bränder i Ryssland (Moskva) 28 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA).
Det är varmt och torrt. Man har fått missväxt, skogsbränder och torvbränder (de senare är mycket svåra att släcka, det kan ligga och pyra i dagar för att senare blossa upp igen.) Många hem har brunnit ner. Människor har drunknat när de sökt svalka. Folk lider av värme, luftföroreningar, materiella skador och stort obehag av att vara utsatta och maktlösa inför det som sker.
Man är van vid sträng kyla om vintern och perioder med värme om sommaren. Men detta är något utöver vad man har erfarenhet från tidigare. Potentialen för långvarig värme finns där. Man har trots allt utpräglat kontinentalt klimat med stora avstånd till hav som kan bringa svalka.
Från och med måndag stiger temperaturen igen. Varma nätter (21-24 grader) och dagstemperaturer på 34-38 grader. Svaga vindar och inget regn. Luften är disig av rök från bränder.
Bränder i östra Ryssland 30 juli, 2010. (NASA)
Det som sker är inte förvånande, men mycket skrämmande. Man kan dela in det i (minst) tre delar. Det som sker i med väder/klimat, de konsekvenser det får på ekosystemen och de konsekvenser som dessa två får på människor och samhälle, dvs hur vi reagerar.
Jag kan en del om det första, väder och klimat. Jag läser allt jag kan om det det andra, ekosystemen. Och hur människan kommer att reagera? Vi får väl se, hittills har det tyvärr varken varit förnuftigt eller rationellt sett till all den kunskap som trots allt funnits under lång tid.
Evolutionen har läst oss hantera geografiskt små problem som onda avsikter, bränder, giftiga växter, farliga djur mm. Vi förstår att det finns förut, nu och framtid. Vi äter vitaminer, går till tandläkaren, storhandlar på rean, pensionssparar, rostskyddar bilen lägger undan julpyntet och snöskyffeln så vi kan använda det nästa vinter igen. Människan kan hantera svåra saker som att flyga i överljudsfart, transplantera hjärtan och skapa Internet. Det har förmodligen givit oss lite hybris, övermod. Jag tror att det finns en lömsk fara i att tro att vi skall kunna lösa alla problem, bara vi känner oss tillräckligt motiverade.
Det som sker nu är på en helt annan skala och sammanlänkade i komplexa system på helt andra sätt än de problem vi tidigare förutsatt oss att ”lösa” eller bemästra. Tillräckligt många människor har ännu inte tillräckligt med erfarenhet och kunskap av det som sker för att hantera det rationellt inom sina respektive områden. Än mindre gemensamt. Med tiden kommer fler att få mer erfarenhet och kunskap men vi kommer också att förlora handlingsutrymme.
Just nu, som alltid, lär vi människor oss, och anpassar vi oss till vår omgivning. Det sker i synnerhet när den förändras. Ryssland håller på att anpassa sig, tex inom jordbruket, skogsnäringen och i städer. Det vi ser är en anpassning höga sommartemperaturer och frånvaro av regn. Det gör ont.
/Martin
PS. Någon kanske trodde att globala förändringarna, tex den planetära energiobalansen, tog slut bara för att vi hade kyla och mycket snö i Europa i vintras? Men så var/är det inte. Det var en varm vinter -globalt sett. Nu har vi en varm sommar -globalt sett. Och planeten fortsätter att ackumulera energi. Vi strålar inte ut lika mycket i rymden som vi tar emot från solen. Konsekvenserna tar sig många olika uttryck. Det är inte förvånande. DS.
PS igen. Det som sker betyder inte att det alltid kommer att vara varma och torra somrar i Ryssland. Eller att skog och mark kommer att brinna varje sommar. Men sannolikheten för att det skall ske har förändrats. Det är det som kallas ”förändringar av klimatet”. DS.
-
måndag den 26 juli 2010 kl 11:08, uppdaterad: 26 juli 2010 kl 13:59
Torka i Ryssland påverkar vetepriser, inflation och investeringar
Av Martin Hedberg
Höga temperaturer och frånvaro av regn har gjort att södra Ryssland upplever en svår torka just nu. Förutom konsekvenserna för människor och djur så har det förstört stora delar av Rysslands spannmålsskörd. Trots att man i fjol hade en något större skörd än normalt (97 miljoner ton spannmål) så kan det bli brist på spannmål i år.
En sämre skörd gör att man riskerar att inte kunna exportera så mycket som förväntat (Ryssland är världens tredje största spannmålsexportör och fjärde största veteexportör). Det kan uppstå brist på internationella marknader och kan driva upp internationella spannmålspriser.
Högre spannmålspriser driver även på den ryska inflationen.
Temperaturavvikelser 4-11 juli, 2010. Mörkblått motsvarar 12 grader kallare, djuprött 12 grader varmare än normalt. (EarthObservatory, NASA)
Den 15 juni mötte Rysslands jordbruksminister Yelena Skrynnik premiärminister Vladimir Putin. Då förkunnades att Ryssland beräknade årets spannmålsskörd till 90 miljoner ton.
Den 6 juli skrev sajten rt.com att Premiärminister Vladimir Putin meddelat att prognosen för spannmålsskörden skrivits ner till 85 miljoner ton på grund av torka i ett par av de producerande områdena. Putin betonade samtidigt att det inte fanns anledning till oro. Detta då Ryssland har en ett spannmålslager på 24 miljoner ton vilket gör att man inte kommer att ha några problem att möta den förväntade exporten på 20 miljoner ton.
Den 16 juli skrev sajten Alertnet.org som i sin tur citerar Reuters att skörden på 12% (9,6 miljoner hektar) av Rysslands jordbruksmark var förstörd. Vidare så drabbas landet av omfattande skogsbränder. I 17 regioner har man deklarerat katastroftillstånd. Årets torka är den värsta på 130 år.
Jordbruksminister Yelena Skrynnik flaggar för att man förmodligen tvingas sänka prognosen till under 85 miljoner ton.
Enligt Alertnet har SovEcon, en rysk nyhetsbyrå som bevakar jordbruksfrågor, skrivit ner sin skördeprognos till 75 miljoner ton.(Not. Enligt Wikipedia och CIA och har Ryssland 117 miljoner hektar jordbruksmark (”arable land”, dvs mark för grödor som omplanteras efter skörd, tex majs, vete, ris…). Motsvarande siffra för Sverige är 2,4 miljoner hektar. Enligt Alertnets uppgifter ovan skulle Ryssland ha 80 miljoner hektar jordbruksmark.)
Den 19 juli rapporterar The Moscow Times att höga temperaturer omsveper stora delar av Ryssland. Värmen gör att spannmålsodlarna tar in sin skörd tidigare än normalt. 4,3 miljoner hektar är skördade. Skörden har hittills givit 3,19 ton per hektar mot 3,23 i fjol. Artikeln upprepar Reuters tidigare uppgifter att 9,6 miljoner hektar spannmål har förstörs (vilket motsvarar omkring 30 miljoner ton spannmål). Den ryska intresseorganisationen Grain Producers Union uppskattar årets skörd till 77 miljoner ton.
Den 23 juli skriver The Moscow Times att det är deklarerat katastroftillstånd i 23 regioner på grund av torkan.
Vidare skriver man att spanmålshandlare drar sig för att skriva på exportavtal. Detta då man fått indikationer på att Ryssland inte kommer att kunna leva upp till sina exportmål och att man inte kan utesluta exportrestriktioner.Bloomberg rapporterar (23 juli) att jordbruksministern i en radiointervju dagen innan sagt att det inte fanns anledning till oro för ökade brödpriser. (En sådan kommentar skulle få mig att oroa mig för just precis det. Dock vet vi nu inte i vilket sammanhang uttalandet uppkom.)
Bloomberg rapporterar (igen 23 juli) att vetepriset stigit fyra veckor i rad (+24% i juli) med anledning av torka i Ryssland och kraftiga regn i Kanada. Jordbruksminister Yelena Skrynnik anger att torka är orsaken till att 32% av Rysslands spannmålsskörd nu är förstörd.
—
Det är svårt att göra prognoser. 90 miljoner ton blev 61. Och det är fortfarande till största delen en prognos. (En liten reservation för att det inte framgått om det är 32% av åkerarealen som ”gått förlorad” eller om det är 32% av skörden i ton räknat som gått förlorad.)
Men ingen kan klandra henne. Vem kunde förutse att det skulle bli värme och torka just i år?
Men Dan Kuechenmeister, chef för råvaruhandeln vid RBC Dain Rauscher i Minneapolis säger att trots problemen i Kanada och torkan i Ryssland, östra Europa och Kina så kommer troligen inte internationella spannmålspriser att stiga så mycket mer. Detta då det finns stora lager i bland annat USA.
—
Ryssland är världens fjärde största exportör av vete (störst är USA följt av Kanada och Australien). Om exportörerna inte kan möta den internationella marknadens efterfrågan på vete så stiger priset på vete.
Marknaden drivs främst av förväntad produktion, snarare än hur stora skördarna är just nu. Därför har framtida väder, såväl torka som regn, stor inverkan på priset på spannmål.
Men givetvis har händelser just nu även stor inverkan på framtida produktion. Om torkan/vätan blir så svår att skörden går förlorad så försvinner en given mängd spannmål från den potentiella framtida marknaden. Å andra sidan kan stater/myndigheter/företag sälja ut delar av den spannmål man har i lager vilket också påverkar priset och givetvis tillgången på spannmål.
Försäljningen av spannmålslager kan göras med olika syften, såväl för att tillgodose brist på spannmål, sänka priset (så att folket har råd att köpa bröd) som för att tjäna pengar.
Bloomberg Businessweek skrev den 19 juli: ”The five-week rally in wheat that made it the best performer of any commodity is under threat as prospects for the second-biggest stockpiles in almost a decade overwhelm damage caused by drought.”
Det låter kanske lite cyniskt att påstå att råvaran vete ”…is under threat…”, dvs att det skulle vara ett hot att priset på vete inte skall fortsätta stiga. I synnerhet som orsaken till det skulle vara att lagren av vete är större än skadorna/bortfallet orsakat av torka. Man får det att låta som om små lager och förstörda skördar är bra.
Men det är inte bara den som handlar med vetekontrakt som uppskattar ett högt pris på spannmål. Även den som odlar spannmål gynnas av ett lite högre pris på råvaran. Men det är förstås synd om det skall behöva inträffa på bekostnad av någon annan odlare får missväxt till följd av torka eller översvämning.
Den enes bröd…
I verkligheten har många spannmålsodlare redan på ett tidigt stadium tecknat avtal om pris på spannmålen. Man flyttar därmed risken (och även möjligheten) till aktörerna på marknaden, tex uppköparna.
Om lagren är stora och skördarna goda så blir, om marknaden fungerar, priserna låga. Bra för den som skall äta brödet, men inte för den som skall skapa råvarorna.
Den enes bröd…
Under perioder med stora svängningar (i priser, väder, tillgång på råvaror…) slås de aktörer ut som inte kan hantera svängningarna. De som kan parera dem går neutrala. De som kan nyttja dem avancerar. (Det gäller såväl växter och djur som tradingaktörer, virus, pokerspelare eller spannmålsodlare.)
Utan svängningar byggs systemet större och mer komplext. Men om det är för stabila förutsättningar så blir systemet, dvs alla aktörer, troligen också mer sårbara för framtida svängningar.
Det är som att ta vaccin eller träna: Man blir frisk av att vara lite sjuk, man blir stark av att nöta lite lagom. (Men det finns nog ingen allmänt accepterad åsikt om vad som skulle vara lagom variationer av priset på spannmål.)
I vilken utsträckning är olika saker är bra eller dåliga? I vilket syfte, för vem och när? Man vill gärna tro att det inte finns folk som önskar missväxt, men så enkelt var det tydligen inte.
Återstår att se hur stora skördarna blir och för vem.
/Martin Hedberg
-
söndag den 11 juli 2010 kl 12:36, uppdaterad: 11 juli 2010 kl 19:56
Rekordvärme globalt och hemma
Av Martin Hedberg
Det har väl inte undgått någon i Götaland, Svealand och östra Norrland att det är varmt just nu. Igår var det årshögsta med 34,5 grader i Hästveda i norra Skåne. Det är därtill den högsta temperaturen som uppmätts i Sverige sedan 1994.
Den allra högst uppmätta temperaturen i Sverige genom tiderna är 38,0 grader Det noterades i Ultuna 1933 samt i Målilla 1947. Det rekordet skulle kunna tangeras idag. Det torde i så fall ske någonstans i Skåne, Småland eller Östergötland.
Det är även varmt i övriga Europa. Temperaturerna ligger på många platser mellan 35 och 40 grader. Och som vi skrivit om tidigare så är det även varmt i östra USA.
Även Västantarktis noterar rekordtemperaturer. Ingen värmebölja direkt, det är ju trots allt vinter på södra halvklotet och Antarktis är en kall plats. Men det är noterbart, men inte förvånande, att stora delar av vår planet är betydligt varmare än normalt.
Lite mer näraliggande polarområden, Arktis, noterar också högre temperatur än normalt.
Många minns säkert den gångna vintern som kall och snörik. Det var den -i Europa, Ryssland och delar av USA. Men globalt sett var det en varm vinter.
Det är självklart så att en mätning (tex min garageuppfart) inte är ett bra mått på en global fråga. Att det var varmt i Hästveda i går visar inte att det är varmt globalt, på samma sätt som tågkaoset i vintras inte var ett bra mått på snötäckets utbredning över resten av jordens arktiska och tempererade områden.
Globala frågor kräver globala mätningar och analyser.
Det gångna halvåret har varit rekordvarmt. Och detta trots att solen har ett minimum av sina solfläckar, dvs strålar ut mindre energi än genomsnittet över solfläckarnas 11-års cykel.
Avvikelse från temperaturen januari-juli år 2010, 2005 och 1998 jämfört med åren 1951-1980. (NASA)
1998 och 2005 var två andra rekordvarma år (blå respektive grön kurva i diagrammet från NASA). Men 2010 (röd kurva) är hittills varmare än dem sammantaget över januari-juni.
”Men trenden är nedåtgående på den röda kurvan!” kanske någon tänker. Visst, men som vi skrivit om i en tidigare blogg (Prognoser genom persistens), så är det ett vanskligt sätt att göra prognoser på. Man måste studera fysiken bakom fenomenen.
Det är inte förvånande att det är varmt, vare sig i Sverige eller globalt. Men det är illavarslande. Dels att det går fortare än vad forskarvärlden sagt i gemensamma uttalanden, dels att våra åtgärder för att förhindra det har varit och är så små i relation till vad vi säger oss vilja åstadkomma.
Många kommer att bli överraskade av framtiden. Tyvärr och i onödan. En del onormala saker blir mer normala. En del normala situationer blir onormala. Det är bara att vänja sig.
/Martin
-
torsdag den 8 juli 2010 kl 0:19, uppdaterad: 8 juli 2010 kl 7:22
Vad är lagom temperatur?
Skogsbränder härjar i östra Ryssland längs floden Volga.
NASA’s Aqua satellit fotograferade dessa bränder den 2 juli.
Det finns en och annan avigsida med värmeböljor. Personligen finner jag kvällstidningarnas rubriker i stil med ”Äntligen kommer värmen” bara relevanta efter en lång kall vinter.
När det redan är torrt och varmt så önskar jag mig omväxlande regn (gärna om nätterna) och fortsatt sol och lagom värme.
20-25 grader är lagom för de flesta. Slutsatsen att 30 skulle vara bättre och 35 ännu bättre är logisk ur ett linjärt matematiskt perspektiv. Men inte ur ett mänskligt. 45 grader upplevs nog snarare som ett litet helvete än ett paradis. I verkligheten.
Lägger man till solsken så blir den upplevda värmen ytterligare högre. Din kropp värms då både av luftens temperatur och av att solstrålningen omvandlas till värme direkt på hud och kläder.
Värmeböljor bidrar till ökade dödsfall.
Långvarig torka bidrar till att skogar lättare antänds (med eller utan hjälp av människor), att skogsbränderna blir mer omfattande samt att de blir svårare att släcka.
Värme och ljus är härligt. Men för mycket av varan är… för mycket.
/Martin
-
onsdag den 7 juli 2010 kl 9:42, uppdaterad: 7 juli 2010 kl 9:45
Värmebölja i östra USA.
På många platser uppmättes under tisdagen temperaturer omkring 40 grader. Idag väntas ännu en dag med värmebölja i östra USA. Problemen förvärras av hög luftfuktighet och att temperaturerna inte sjunker undan tillräckligt under natten.
Myndigheterna har bett allmänheten om hjälp att se till släktingar och vänner i värmen.
Värmen gör att folk kör luftkonditioneringarna på högvarv. Det ställer elsystemet på hårda prov.
Överbelastade elsystem med risk för strömavbrott är ett av många problem som identifierats som konsekvens av hur vi människor reagerar på klimatförändringar.
/Martin
