Arkiv för ‘Månadens väder’-kategorin
-
tisdag den 15 februari 2011 kl 19:37, uppdaterad: 17 februari 2011 kl 20:33
Hade amerikanerna rätt?
Av Martin Hedberg
För en tid sedan, den 24 januari, förutspådde den amerikanska privata väderfirman WSI att NAO (North Atlantic Oscillation) åter skulle bli negativ och att temperaturerna därmed skulle sjunka i Europa.
Många frågade sig om prognosen skulle hålla. Såväl SMHI som SVT gick ut och sade att det inte gick att göra så långa prognoser och att man därför kunde lämna budskapet utan hänseende (man använde tom uttryck som ”inte seriöst att göra så långa prognoser” och ”tur om de stämmer”). Varför gjorde man då det? Man kritiserade WSI för att de inte berättar hur de gör sina prognoser och konstaterar att vi här hemma inte kan göra mycket mer än femdygnsprognoser.
Även jag kommenterade WSI:s pressmeddelande:
”Skall man tro modellerna så kan vintern bli lång innan det blir vår. Något som jag dock saknar i resonemangen som kommit ut hittills är tydligare fysikaliska resonemang om varför NAO blir positiv eller negativ. Hur påverkar tex den senare isläggningen av den arktiska isen vädermönstret?”
”Det verkar rimligt att anta att det i resten av januari och februari blir fortsatt för årstiden milt och omväxlande väder. Säkert ett par klara kalla nätter, men överlag stort inflytande av Atlantluft i samband med dominerande sydvästliga vindar.”
”Jag funderar även på om det finns några förutsättningar för en kraftig storm eller något annat väsentligt som vi inte sett så mycket av denna vinter.”
Hur som helst, vad var det nu som WSI sade och hade de rätt? Kallt är det i alla fall i Sverige just nu. Det som WSI: Chefs Meteorolog Dr. Todd Crawford skrev i pressmeddelandet den 24 januari var:
”We think that this more atmospherically-relaxed pattern will persist well into February, confining any below-normal temperatures to northern regions. At some point later in February or early March, we do expect a return to more strongly negative NAO conditions as the La Nina event weakens and tropical Pacific convection begins to play a bigger role.”
“At that point, we expect a return to more severe and widespread below-normal temperatures across much of Europe, lasting well into spring. The biggest uncertainty for the February forecast is that the strong negative NAO pattern will return more quickly than we currently expect.”
Vad kan man säga? Hittills Todd Crawford haft rätt. Tur? Jag tror inte det. Koll på läget, bra modeller och erfarenhet om vad man kan säga och när man skall göra det.
Tidsserie över NAO 15 okt 2010 till 11 feb 2011. Från amerikanska nationella vädertjänsten NOAA.
Vad är NAO just nu? Amerikanska vädertjänsten NOAA säger att NAO närmar sig noll, men att ensemblerna pekar åt att NAO troligen åter blir svagt positivt om någon vecka. De säger med andra ord mildare, snarare än kallare, väder.
Än är det ett tag kvar på WSI:s prognoser.
/Martin
PS. Har uppdaterat bildtexten till NAO-diagrammet. DS.
-
tisdag den 4 januari 2011 kl 18:13, uppdaterad: 4 januari 2011 kl 20:23
Kommer våren till södra Sverige?
Av Martin Hedberg
Man kan se denna blogg som en uppföljning på bloggen jag skrev den 21 december, Omslag att vänta? Ja, men när?.
Vi har precis inlett den traditionellt sett kallaste vintermånaden, januari. Detta efter att ha lämnat en rekordkall och snörik december efter oss. Inte på mycket länge har snön lagt sig så tidigt, det har varit så kallt även i södra Sverige och isarna lagt sig så tidigt längs hela vårt kustband.
Det var i medeltal mellan 1 och 9 grader kallare än normalt i Sverige under december 2010 och flera köldrekord slogs. Tex hade Kalmar -25,3º den 22 dec (så kallt har det inte varit där i december sedan mätningarna började år 1859), Linköping hade -27,6º den 23 dec (vilket är den lägsta decembertemperaturen sedan mätningen startade, även där år 1859) och Nikkaluokta hade den 20 dec månadens lägsta temperatur med -42,1º (vilket är lägsta decembertemperaturen sedan 1996). Nåja i Lappland är det i alla fall inte ovanligt med låga temperaturer.
Med detta i bagaget, vad kan vi då vänta oss av januari, den mittersta av de tre klassiska vintermånaderna december-januari-februari? (Jo, vintern är längre än så i större delen av landet, men dec-jan-feb är trots detta de klassiska vintermånaderna, även i norr.)
Skall vinterkylan fortsätta? Skall tryckfördelningen mellan Azorerna och Island fortsätta att skapa ömsom högtryck, ömsom ostliga vindar över Skandinavien med sträng kyla som följd?
Eller är det så att våren är på väg? Att NAO återigen blir positivt och västvindarna tar överhanden med milda Atlantvindar som följd?
Den som tror på persistens (dvs samma väder i morgon som det är i dag), den tror att det skall fortsätta vara mellan 5 och 15 minusgrader i Götaland och Svealand, mellan 15 och 25 i södra Norrland och 20 till 35 minusgrader i Norra Norrland ett bra tag till.
Men den som tittar på prognoserna, respektive ut genom fönstret om man bor i Bohuslän, den ser att mildluft är på väg. En första kick kom idag och ett mer omfattande omslag kommer i övermorgon torsdag. Då ser det ut att bli en till tre plusgrader i Götaland och sydöstra Svealand. Även Ångermanland och Medelpad kan få någon tögrad i öster (tex Örnsköldsvik, Härnösand och Sundsvall).
I nordvästra Svealand och södra Norrland blir det behagliga temperaturer omkring -5.
Norrbotten och norra Lappland behåller den karaktäristiska vintern med temperaturer kring -20. Här biter det fortfarande i kinderna. Men i början på nästa vecka förväntas det bli bara ett par minusgrader även här.
Definitionen av ”Vår” är att ”dygnets medeltemperatur varaktigt skall vara över noll grader” (om den blir över tio så är det sommar). ”Varaktigt” betyder minst sju dagar i sträck. Vidare så kan man bara avgöra om det blivit vår i efterhand, våren inträffade då den första av dessa sju dagar.
Kan våren komma redan nu? Nej det är lite tidigt, det krävs nog mer än en eller två portioner mildluft från Atlanten för att skapa vår. Men tögrader kommer det att bli i alla fall i en stor del av landet.
Ett annat väsentligt skäl till att det inte kommer att bli vår denna vecka är att SMHI bestämt att våren inte kan inträffa före den 15 februari. Detta är bland annat till följd av att södra Sverige för två år sedan inte hade någon vinter, temperaturen var då aldrig varaktigt under noll grader. Då gick vi från höst till vår, utan att passera vinter, och man behövde ett datum för att markera när våren började.
Men hur som helst, vinter eller vår, nu stiger temperaturen. Det robusta snötäcket kommer att töa i söder och det kommer att droppa från taken. Men marken är fortfarande frusen och det kommer troligen att bli problem med halka på många platser när smältvatten fryser på kalla underlag eller om temperaturen tillfälligt sjunker under noll igen.
Vintern gjorde ett rejält och minnesvärt besök i söder, men backade sedan tillbaka till norra Sverige. Efter sig lämnar den inte våren, men snön töar ändå. Vädret i januari kommer troligen att bli mer normalt än det som var i december.
/Martin
-
torsdag den 23 december 2010 kl 8:35
Julhelger, en tillbakablick
Av John Pohlman
Här är lite axplock från gångna julhelger sedan år 1900.
1902. Den ”Stora julstormen”. Ett av de värsta oväder som drabbat Götland med orkanartade vindar på västkusten och i Skåne med oerhörd skadegörelse.
1923. Snöstorm i landets södra och östra delar. På annandagen hade Halmstad 23 minusgrader.
1927. Västerås hade sin lägsta decembertemperatur med -27 grader.
1931. En kallfront med åska och hagel passerade Stockholm på juldagen.
1932. Milt. På annandagen hade Umeå 9 plusgrader.
1977. Lund noterade +11,8 grader på julafton.
1986. Ymniga snöfall i södra och östra Sverige.
1988. Kraftigt snöfall på julafton i nordöstra Götaland. Underkylt regn i mellersta Sverige med extrem halka.
1990. En av 1900-talets mildaste jular i norra Lappland.
1992. Orkanbyar i norra Norrland på annandagen med stora skador på skog, hus, el och tele. (Veckan innan jul uppmättes Sveriges högsta vindhastighet vid Tarfala i Kebnekaisemassivet med 81 m/s).
1993. Omfattande snöfall. I östra Götaland långvariga strömavbrott den 26-27.
1995. Tillsammans med 1923 seklets kallaste jular i södra Sverige. Falun hade på julafton -21,8 grader. (Seklets kallaste julafton i Falun är -26,3 grader år 1919. Men rekordkylan i Falun uppmättes 1876 med 31 minusgrader).
2003. Kall julaftonsmorgon. Sedan omslag till flera plusgrader och regn i södra Sverige. Havraryd i Halland fick 54 mm.
2006. Barmark på juldagen i hela Götaland, Svealand samt i sydöstra Norrland ända upp till Piteå.
2010. Rekord i kyla och snödjup?Slutligen får jag önska en God Jul!
/John
-
lördag den 27 november 2010 kl 8:04
Värmeböljor i somras
Av John Pohlman
När jag nu går igenom det hittills gångna väderåret för att efter hand skriva min sedvanliga årskrönika för ett uppslagsverk påminns jag om den unika värmeböljan under första hälften av juli. Värmen kulminerade den 11 då flera platser satte nya rekord eller tangerade tidigare noteringar. Varmast i landet hade då Målilla i Småland med 35,0 grader. Den högsta julitemperaturen som uppmätts i Sverige är 38,0 grader. Danmark hade sin fjärde varmaste julimånad någonsin. Varmaste dagen var den 25 med 34,1 grader söder om Hanstholm på Jylland. Det fattades bara drygt en grad till det danska julirekordet på 35.3 grader.
Hela Europa hade för övrigt en varm julimånad och då speciellt i den östra delen. Allra varmast hade Jaskul i sydostligaste Ryssland med 44,0 grader just den 11. I Östeuropa fortsatte den extrema värmen under hela månaden och den 29 noterade Moskva ett nytt rekord med 38,2 grader. Samma dag fick också Finland ett nytt värmerekord med 37,2 grader i Joensuu i Karelen. I Ryssland varade hettan också en bra bit in i augusti. Den avslutades inte förrän den 19 i månaden. Då satte en kallfront punkt för den nära två månader långa värmeböljan som saknar motstycke. Mätningar från en flygplats några mil från Moskva visar att dagstemperaturerna där var över 30 grader från den andra veckan i juli till mitten av augusti – alltså mer än fem veckor i sträck.
Extrema värmeböljor under den gångna sommaren rapporteras också från andra håll på norra halvklotet. Mer om detta i nästa blogg.
/John
-
söndag den 12 september 2010 kl 0:11, uppdaterad: 11 september 2010 kl 23:42
Augustivädret 2010
Av John Pohlman
Det ostadiga vädret som följde under senare delen av juli efter den intensiva värmeböljan fortsatte in i augusti. Månaden blev mycket blöt i södra hälften av landet med upp till dubbelt så mycket regn som normalt.
De första tre veckorna avlöste regnvädren varandra i Götaland och Svealand och framför allt i samband med åska kom stora mängder. Lekvattnet i norra Värmland fick 102 mm den 13 augusti och den 17 kom 133 mm i Beddingestrand i södra Skåne, vilket blev sommarens största dygnsnederbörd. I Lund föll 44 mm på kort tid den 6 augusti och i Malmö 66 mm på kvällen den 14.
Norra delen av landet fick däremot mindre regn än normalt och hade också en hel del soliga perioder. Under första hälften av månaden var det också hyggligt varmt i Norrland men sedan blev det svalare och nattetid kröp temperaturen lokalt under noll grader.
Trots det ostadiga vädret i södra Sverige var det rätt varmt. Månadens högsta temperatur hade Arlanda med 31 grader den 14 augusti. Södra Sverige fick upp till ett par grader varmare än normalt och i norra Sverige blev månadsmedeltemperaturen något över den normala.
Under månaden presenterade sig också årets första höststorm. Den slog till mot västkusten där Väderöarna i norra Bohuslän hade 25 m/s i medelvind den 24. Dagen efter hade man byvindar på över 20 m/s i Skåne och Halland. Just dagarna omkring den 25 då Lovisa har namnsdag förknippar man i Roslagen med den första höststormen i de östra farvattnen som jag skrivet om i en tidigare blogg.
I år kom också en storm programenligt men inte i öster utan i väster. Efter stormen blev det svalt väder även i södra Sverige men de sista dagarna började vädret stabiliseras och själv fick jag njuta av en veckas vackra härliga höstdagar i början av september.
/John
-
onsdag den 18 augusti 2010 kl 6:03
Julivädret i Sverige
Av John Pohlman
Den ihållande värmeböljan under de första tre veckorna i sydöstra Sverige satte en del spår i rekordtabellerna. Månadens medeltemperatur blev allmänt 3-4 grader över det normala i södra och östra Götaland samt östra Svealand.
Man behöver dock inte gå tillbaka längre än till 2006 för att hitta en varmare julimånad i södra Sverige. Även 1994 var på många håll varmare än årets juli. Men sedan får man gå nästan hundra år tillbaka för att hitta en liknande varm högsommarmånad som årets.
Värmen kulminerade den 10-11 med värmerekord på flera platser, bland annat på väderstationer med långa mätserier. Lund hade sin varmaste dag sedan mätningarna började 1756 med 34,3 grader.
Andra observationsplatser med startår i mitten på 1800-talet som tangerade eller fick nya rekord var Visby med 33,7 grader, Jönköping 33,4, Örebro 33,3 och Gotska Sandön 33,6. De tidigare rekorden var från 1941. Maxtemperaturer på över 34 grader noterades förutom i Lund även i Målilla, Hästveda och i min egen termometerbur på Kivik.
I norra Sverige slog inte värmeböljan igenom och månadstemperaturen blev bara 1-2 grader varmare än normalt. Här hade man sin varmaste julimånad 2003 med 3-4 grader över det normala i mellersta och nordligaste Norrland. I södra Norrland är rekordåret 1994.
Andra hälften av månaden blev mycket blöt. Stora regnmängder kom antingen i samband med kraftiga skurar och åskväder eller också omfattande regnområden. På flera håll föll 50-70 mm och lokalt upp till 100 mm. I dess spår följde översvämningar och ett av ovädren orsakade strömavbrott för hela Gotland.
/John
