Arkiv för ‘Kåseri’-kategorin
-
måndag den 8 oktober 2012 kl 19:12, uppdaterad: 9 oktober 2012 kl 20:01
En på miljonen att det inte blir snö?
Av Martin Hedberg
I en tidigare blogg uppstod en diskussion om hur realistiskt det är att önska sig att det inte blir någon snö alls i södra Sverige. Jag lyften på hatten för varje individs frihet att önska sig vad han/hon vill, trots att sannolikheten för just det utfallet kanske är mycket litet.
En helt snöfri vinter i södra Sverige kanske är lika osannolik som att vinna högsta vinsten på lotto?
Och ändå spelar folk på lotto.
Och trots höga odds så händer det att någon enstaka vinner högsta vinsten.
Tänk om det är en på miljonen att det blir en helt snöfri vinter. Statistiskt sett är det då osannolikt att vi skulle ha upplevt den tidigare: Noteringar om väder som skulle kunna verifiera en sådan situation är ju på sin höjd ett par hundra år gamla. Och ännu mer osannolikt att den skulle inträffa just i år. (Men mest tanke på hur klimatet har förändrats så är den mer sannolik i år än ett enskilt år tidigare.)
Men hur som helst så är den inte otänkbar. Och framför allt så har man ju all frihet att önska sig en så’n vinter om man vill det.
Själv vill jag ha snö. I alla fall där jag skall vara. Hur det skall vara på andra platser överlåter jag till andra att önska.
/Martin
-
måndag den 17 september 2012 kl 16:15, uppdaterad: 17 september 2012 kl 16:18
Infrastrukturministern vill ha snö
Av Martin Hedberg
SvD skriver att ”Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd hoppas på en kall vinter med mycket snö”. Saken är den att man efter de senaste årens besvärliga vintrar har rustat sig till tänderna. Nu känner man sig starka och vill mäta sig mot naturen vinterkrafter.
På Näringsdepartementet har man samlat Trafikverket, SJ, Veolia, Arlanda Express, Jernhusen, Västtrafik och Green Cargo för att utbyta information och diskutera olika lösningar. Arbetet har pågått under lång tid och nu känner man sig redo.
Det hela får mig att tänka på Disneys saga om Matadoren som skall möta tjuren Ferdinand.
Tänk om det inte blir någon vargavinter? Tänk om de två (av tre) senaste vintrarna bara var temporära händelser på samma sätt som när Ferdinand satte sig på sin humla (geting?).
Men vad skall man dimensionera efter? Det sannolika eller det extrema? I fallet med tjuren Ferdinand så hade han ju faktiskt visat att han kunde leverera ett #&!! humör. Ingen skulle väl efter den uppvisningen föreslå att man skickar in skolungar på arenan? Bäst lämpad är den skickligaste matadoren.
Samma sak är det med den svenska vintern. Även om den blir lika mild som i fjol så måste man rusta för snökaos och isbark. Det har bevisligen inträffat och kan därmed inträffa igen.
Den stora frågan är väl snarare hur man rustar sig för det osannolika men inte otänkbara. Det som man med modeller, statistik och sannolikhetsberäkningar kan visa skulle kunna inträffa, men som trots detta inte satt sig i medvetandet som sannolik risk. ”Known unknowns”.
Och ännu svårare: Kan man överhuvudtaget rusta sig mot riktiga överraskningar? ”Unknown unknown” för att citera USA:s förre försvarsminister Donald Rumsfeld:
There are known knowns; there are things we know that we know.
There are known unknowns; that is to say there are things that, we now know we don’t know.
But there are also unknown unknowns – there are things we do not know, we don’t know.
(Wikipedia)Se där något att bita i. När det gäller ”unknown unknown” så kan vi ju inte veta om dem, per definition.
Det gäller att förpassa så mycket till området ovanför, dvs till ”known unknowns”, eller ännu hellre ”known knowns”. Det är det man gör genom forskning. Då går de att hantera.
Ordleken utgör en matris med fyra kvadrater: Det borde rimligen även finnas ”unknown knowns”. Vad är det?
Personligen hoppas jag på en vanlig vinter. En vinter som den var på 70-talet. Snö, men inte överdrivet mycket. Så att man åka skidor i större delen av landet. Skridskoisar, men inte bottenfruset. Och att det när det väl blivit vinter fortsätter att vara det till dess det blir vår -inget hattande hit och dit genom nollan.
Och det vore skulle förstås även intressant att se om myndigheternas strategi för att bibehålla kommunikationerna öppna i Sverige håller.
/Martin
-
tisdag den 11 september 2012 kl 20:09
Sista klippningen?
Av Martin Hedberg
Gräset har i alla fall växt den här sommaren. Den ytan mellan äppelträden och muren till grannen som i våras bara var en vision, blev med ett kilo gräsfrö och en fantastisk sommar en mycket fin gräsmatta.
Fantastisk och fantastisk… Om man var på jakt efter bad och solbränna så blev man besviken. Men många som odlade saker tyckte att det var en bra sommar. I alla fall avseende själva odlandet. Fast det är klart, på en del ställen var det lite väl mycket av den blöta. Alla är inte helt nöjda med allt väderutfall.
Inte nog med att vi snabbt fick en bra gräsmatta, jag har klippt den lite oftare än en gång i veckan.
Nu undrar jag ju bara hur många gånger till jag kommer att (behöva) klippa gräsmattan. Det ni ser på bilden är tillväxten sedan den 31 augusti, dvs 11 dagar.
Nu var det lite gula strån som framträdde efter klippningen. Det känns som om det är ett tecken på att gräset fått kläm på att det inte längre är sommar.
Och kollar man prognoserna för kommande dagar så ser man att det visserligen kommer att regna, men att temperaturerna blir beskedliga.
Men även om det blir kallt någon dag, och framför allt natt, så är det ett bra tag kvar innan det blir vinter.
Jag tror att gräsmattan kan växa någon decimeter till.
/Martin
-
onsdag den 13 juni 2012 kl 15:04, uppdaterad: 13 juni 2012 kl 15:13
Njut av vädret fram till Midsommar
Först ett stort tack till alla som bidragit med sina erfarenheter kring hur ni surfar väder som förra bloggen handlade om. Det är både värdefullt för oss att veta och värdefullt för nya och gamla besökare att dela erfarenheter kring hur man använder sajten.
Sedan en liten fundering kring vädret kommande vecka. Vädret har ju varit ostadigt hittills och ju närmare Midsommar vi kommer desto mer intressant blir vädret för såväl den dagen som för att att summera hela månaden. Kommer det något högtryck? Blir det varmare? Är det solsäkert någonstans?
Jag sammanfattar det i tre ord; 20, Regn och Sol.
Temperaturen stiger något, men det är så lite så man kan sammanfatta det med 15 till 20 grader över större delen av landet (i fjällen och några mil öster om fjällkedjan är det lite svalare). På tisdag och onsdag nästa vecka så advekteras (förflyttas) lite varmare luft upp över Östersjön, men det berör bara kortvarigt östra Götaland och östra Svealand.
Det kommer att vara ömsom sol och ömsom regn kommande vecka. Lufttrycket pendlar mellan 1010 och 1015 hPa. Inget stort och mäktigt högtryck, men inte heller bara djupa lågtryck. Nederbörden har främst en dygnsvariation som gör att det regnar främst om eftermiddagarna. Men på många platser går det flera dagar utan regn och det är istället sol och lätta moln som dominerar.
Det är större sannolikhet för sol om förmiddagar och sent på kvällen än mitt på dagen. På nätterna kan det bildas dimma som ligger kvar under morgontimmarna. Kustområdena får mer sol än inlandet.
Många skulle säga att det är kass väder, men många tycker faktiskt att det har varit, är och kommer att bli riktigt bra väder. Inte för varmt och inte för torrt. Många som i vanliga fall vill ha sol och värme sitter fortfarande på kontor och andra arbetsplatser inomhus. Då är det skönt att det varken är för kvavt inne eller lockande badväder ute.
Så passa på att njut. Vem vet, slutet av juni, juli och augusti kanske bjuder på högtryck med betydligt mer sol och värme.
/Martin
-
onsdag den 6 juni 2012 kl 7:14, uppdaterad: 2 juni 2012 kl 18:15
Hur högt ligger molnen? del 3
När man reflekterar över vilka val man gjort i livet, eller kanske i ännu större utsträckning över vilka val andra har gjort, så är det lätt att tillskriva vissa händelser eller situationer orättfärdigt stor betydelse.
Om du läste den första bloggen av denna trilogi kanske du tänkte att det var den där gången när jag var liten och reflekterade över höjden till molnen som jag, direkt eller indirekt, bestämde mig för att bli meteorolog. Men så var det inte.
Vid ett annat tillfälle när jag var liten fick jag för mig att mäta och skriva upp temperaturen dag för dag. Vid ett tredje byggde jag en barometer av en tom konservburk.
Men inte heller dessa små episoder låg till grund för mitt yrkesval.
Om det hade varit sådana episoder eller reflektioner så hade jag, precis som många andra, lika gärna blivit läkare, snickare, bilmekaniker, flygingenjör, bagare, fotograf, författare eller möbeldesigner. Det var saker som jag var ännu mer intresserad av än väder. (och som fortfarande intresserar mig).
När vi i grundskolan hade ett par timmar meteorologi så slog det mig att John Pohlman alltså var fysiker. Min bild av väder var annars att det främst handlade om någon som snarast låg närmare samhällskunskap än naturvetenskap. Bilden kom sig av det stora intryck som själva presentationen av vädret hade (har?) i relation till de kunskaper som ligger till grund för vädret.
När John presenterade vädret i slutet av Rapport så var det i ett sammanhang som inte präglades av fysik och matematik så mycket som just samhällsinformation. Det normala medieflödet är fortfarande till största delen främst en blandning av mjuka frågor. En spegling av händelser och åsikter i världen snarare än härledning och beskrivningar av matematiska och fysikaliska sammanhang.
Till vardags behöver man sällan veta på vilken höjd molnen ligger. Eller varför. Men de flesta är intresserade av om det skall vara soligt, molnigt eller regna. Inte bara nu, utan även om en timme eller i morgon.
Även om man kommer långt med självupplevd och återberättad erfarenhet så underlättar det om man kan hitta något objektivt sätt att räkna ut om det skall bli sol eller regn. Och för att göra det så behöver man förstå matematiken och fysiken. Och vilken höjd molnen ligger på.
/Martin
-
måndag den 4 juni 2012 kl 7:12, uppdaterad: 2 juni 2012 kl 18:15
Hur högt ligger molnen? del 2
Idag vet jag att stackmolnen oftast finns på höjder från 500 meter till 1500 meter. De börjar lågt om förmiddagen och stiger allteftersom dagen lider.
Man kan mäta höjden på en massa sätt. T ex genom triangulering. Eller om man har en laserhöjmätare. Eller genom att släppa upp en helium/vätgasfylld ballong som man känner stighastigheten på (dock lite vanskligt eftersom termiken förändrar stighastigheten relativt marken). Eller givetvis genom att flyga bland molnen. Eller genom att ta skillnaden mellan temperaturen och daggpunkten och multiplicera med 125.
Det senare är ett tillförlitligt knep för att ta reda på molnbasen till konvektiva moln. Konvektiva moln bildas genom att något värmer luften som därmed expanderar och stiger. Efterhand kondenserar vattenångan i luften till moln.
När det gäller stackmoln så skapas de av vattenånga som alldeles nyss var vid marken. Dvs den luft som just nu finns närmast marken kommer om några minuter att vara uppe vid moln och delvis utgöra molnen.
När luften stiger så sjunker lufttrycket och luften kyls av. När det blivit tillräckligt kallt så kondenserar vattenångan till små vattendroppar. Ju torrare luften är, delsto mer måste luften kylas av för att vattnet skall kondensera.
Mängden vatten i luften brukar vi tillvardags beskriva genom luftfuktigheten som anges i procent. Men ett alternativt sätt är att ange den som daggpunktstemperatur eller daggpunkt. Det är den vid den temperaturen som vattnet börjar kondensera.
Är luften fuktig så kommer de konvektiva molnen att bildas nära marken. Är luften torr så bildas molnen högre upp. Mät temperatur och daggpunkt. Ta skillnaden och multiplicera med 125 så får du höjden till stackmolnens undersida.
Om det inte tillförs mer vattenånga under dagen så kommer temperaturen att förändras mer och snabbare än daggpunkten. Under eftermiddagen när det blivit varmare så kommer luften att vara torrare och molnbasen högre.
Att mäta ovansidan av molnen är en helt annan sak.
/Martin
-
lördag den 2 juni 2012 kl 18:09
Hur högt ligger molnen? del 1
En gång när jag var liten kom jag på mig själv med att fundera på höjden till molnen. Jag minns en gång när jag stod och tittade ut över sjön vid vårt landställe. På himlen seglade molnen förbi.
Idag vet jag att det jag såg heter stackmoln, men då var det rätt och slätt moln för mig. Ovanför dem fanns det andra moln. De såg inte likadana ut och de låg helt klart bakom de första molnen.
Jag kom på mig själv med att fundera hur högt upp det var till molnen. Helt klart var det olika höjd till olika moln. De var högre än skogen på andra sidan sjön, men lägre än flygplan brukade flyga.
Kruxet var att det är ett rätt stort spann däremellan.
Över till stranden på andra sidan sjön var det 500 meter. Vi brukade ro över för att bada och en äldre släkting hade simmat över en gång. Låg molnen högre upp i himlen än det var långt över till andra sidan sjön? Det var svårt att jämföra avstånden. Molnen i bakgrunden var helt klart högre, men de som var närmast, dvs stackmolnen, var det längre eller kortare till dem än till andra sidan sjön?
En sak fattade jag. Jag fick inte svindel av att titta över till andra sidan sjön, men jag var säker på at jag skulle få det om jag titta ner mot marken från samma höjd som molnen var på.
/Martin
-
söndag den 1 april 2012 kl 7:50, uppdaterad: 1 april 2012 kl 8:55
Global uppvärmning var räknefel
Nyligen lades det fram resultat vid Cern som visade att neutriner kunde färdas snabbare än ljuset. Einsteins teorier var därmed uppe på slaktbänken. Det resulterade i ett år med initierade skriverier och debatter. Skall man verkligen publicera resultat som går tvärs emot vad alla redan vet?
Ja menade somliga. Det är det som leder forskningen framåt.
Nej menade andra. Man måste göra om mätningar och beräkningarna för att säkerställa resultaten.
Nu har det visat sig att forskarnas häpnadsväckande resultat berodde på mätfel. Troligen var det glappkontakt i en optisk kabel som medförde att tidsangivelserna från GPS-satelliterna avvek från verkligheten.
I ljuset av detta har NASA undersökt om det verkligen pågår en global uppvärmning och om det i så fall verkligen skulle vara vi människor som orsakar den. Det skulle ju verkligen vara häpnadsväckande om vi människor, som är så små, kan ändra klimatet på en hel planet!
Och dessutom finns det tusenåriga skrifter som för länge sedan klarlagt att vi människor är bleka kopior av en högre makt. Nog för att vi är smartare än djuren, men det vore hybris, övermod, att tänka sig att vi skulle kunna påverka naturen. Och dessutom till det sämre.
När dissonansen är exakt 1/4 inser man
Dessa väl etablerade och spridda sanningar får stöd av helt moderna texter i den ekonomiska frontlinjen. Saker och ting löser sig av sig självt eftersom vi har Marknader för snart sagt allting. Om det skulle uppstå problem någonstans, tex vattenbrist, blåsigt väder, skogsbränder, torka eller översvämningar… Ja då upptäcker Marknaden, med hjälp av snabb kommunikation, detta. Marknaden skapar då, helt automatiskt, lösningar på problemen. Ja i alla fall om det finns 4G-täckning och ett ordentligt cash-flow.
NASA fann alltså att det fanns gott om stöd för påståendet att människan inte kan påverka klimatet eller i övrigt inverka negativt på ekosystem och andra externaliteter. (En externalitet är en grej som alltid har funnits och som man därför kan anta alltid kommer att finnas i framtiden. Det är tex färskvatten, fast grund att bygga hus på, pollinering av växter, jord att odla i, massor av matfiskar i havet osv).
Men det finns ju även en uppsjö av forskare, även på NASA, som under en lång rad år hävdat att allt inte är så bra. Tex påverkar vi strålningsbalansen, havens temperatur och pH-värde, fosfor och kväves cirkulation, det pågår jorerosion och en enorm förlust av biologisk mångfald. Var kommer alla dessa påståenden ifrån? Finns det grund för dem?
NASA kunde i dagarna visa att anledningen till oron var ogrundad. Det var en konstellation av planeterna som, via kosmisk strålning, skapade resonans i hjärnbarken på ett helt forskarsamhälle och andra intellektuella. Det var som när operasångare sjunger höga toner: Det är inte bara våra trumhinnor som vibrerar: Även glas kan vibrera sönder. Det kanske dessutom skulle kunna förklara varför så många glaciärer brutits upp de senaste åren.
Hur som helst. Eftersom Venus och Jupiter helt tydligt är på väg att separera och Mars är på väg bort från oss så kommer den kosmiska resonansen att förbytas till helt normal dissonans. När dissonansen är exakt 1/4 så inser man, med makalös intuition, att det någonstans måste ha blivit fel. För inte kan väl vi påverka klimat och ekosystem? Hur skulle det se ut? Och vad skulle hända?
Och om det skulle ha uppstått något fel så kommer som sagt var Marknaden att reparerar detta med nästan ljusets hastighet (men inte fortare). Men även här finns en konkurrerande hypotes lanserad av Douglas Adams som menar att dåliga rykten kan färdas snabbare än ljuset. Den hypotesen kan förklara varför Marknaden ibland får dåligt rykte: Det är helt enkelt för att man är för snabb med att lösa problemen.
Nej, det inser vem som helst att om vi människor verkligen påverkande klimat, miljö och ekosystem så kan det bara vara till det bättre. Det kan inte bli sämre. Om det var så så skulle det kunna uppstå så jobbiga frågor att man knappeligen kan hantera dem. Och då finns det ju bara ett alternativ kvar och det är att de inte finns. I alla fall inte i vårt mänskliga universum.
Därmed är det grumligt och ställt inom alla tvivel, att alla problem måste vara räknefel. Och ju mer påtagliga problemen är desto mer exakt dissonans krävs det för att inte se dem. Det går bara en dag som denna.
/Martin
-
lördag den 24 mars 2012 kl 8:16, uppdaterad: 24 mars 2012 kl 13:19
Blunda och njut
Den tidiga våren avancerar allt längre norrut. Vi har vårtemperaturer även på många platser i Norrland. Om några dagar visar det sig hur långt det håller för att man skall kunna säga om våren gjort entré. Att både temperaturerna ligger mycket över det normala och att våren är tidig råder inget tvivel.
Mycket tyder på att tex Östersund kommer att få vår från och med 21 mars. Det är tre veckor tidigare än normalt. Datumet sammanfaller med det datum då Stockholm, enligt statistiken, brukade få vår.
Jag skriver ”brukade”, eftersom det handla om statistik från perioden 1961-1990. I takt med att klimatet förändras så förändras det som tidigare betraktades som normalt. Det som sker i år är mer i linje med vad man kan förvänta sig vara normalt för den tid vi lever i just nu och vad som kommer i framtiden.
I vårens följe kommer sommartemperaturer, lagom till att vi ställer om klockan till sommartid. Men än är det flera veckor till dess det blir sommar. Får vi hoppas.
Många tycker givetvis det är skönt med vårvärme, dock långt ifrån alla. Det är lätt att förbise de negativa konsekvenserna.
Blunda och njut?
/Martin
-
söndag den 19 februari 2012 kl 7:58
Mellan vinter och vår -men inte vårvinter.
Under gårdagen och natten kom mild och fuktig luft in över Skandinavien. Från Värmland-Västmanland-Uppland och söderut var det så milt att nederbörden föll som regn.
Nu som har följt bloggen en tid vet att begreppet ”vårvinter” förekommer och ibland kallas för ”den femte årstiden”. Förekommer, förresten, många hyllar vårvintern som den bästa av årstider.
Precis som namnet antyder inträffar den mellan vinter och vår. Så är vi där nu, vid vårvintern, i södra Sverige?
Nej. Under vårvintern skall det vara tillräckligt kallt tillräckligt länge under dygnets 24 timmar för att snön skall vara kvar. Samtidigt skall det vara tillräckligt med solinstrålning för att det skall vara varmt i luften. Det ger en fantastisk kombination där det är en fröjd att vara ute och vinteridrotta eller bara njuta.
Det som har hänt just nu i söder är att vi ligger mellan vinter och vår. Men snön töar till slask. Och blir det lite kallare så kommer snöslasket att frysa till knagglig is. Perioden mellan vinter och vår blir då bara en längtan till den riktiga våren.
Skillnaden för nordligare breddgrader ligger i att denna period, mellan vinter och vår, inträffar senare på året när solen både är uppe längre och når högre på horisonten.
Det kanske är därför som begreppet ”vårvinter” främst förekommer och omnämns med värme från Jämtland (?) och norrut.
/Martin
