Arkiv för ‘Jordbruk’-kategorin
-
lördag den 31 juli 2010 kl 11:52, uppdaterad: 31 juli 2010 kl 21:37
Att anpassa sig…
Av Martin Hedberg
Igår fredag sjönk temperaturen i Moskva till +31 grader mitt på dagen. Idag blir det 32. I morgon söndag 34. Det är fortfarande varmt, men inte lika varmt som det varit tidigare i veckan.
Det kan till och med komma lite regn. 60% sannolikhet för 3 mm i morgon söndag! (Källa: Hydrometeorological Centre of Russia). Inte för att det gör någon skillnad i realiteten, men ändå ett hopp. (Som jämförelse: Den gångna veckan har det kommit 50-100 mm på många platser i Sverige.)
Bränder i Ryssland (Moskva) 28 juli, 2010. Det klart vita är moln, det gråa är brandrök från bränder i skogar och torvmarker. (NASA).
Det är varmt och torrt. Man har fått missväxt, skogsbränder och torvbränder (de senare är mycket svåra att släcka, det kan ligga och pyra i dagar för att senare blossa upp igen.) Många hem har brunnit ner. Människor har drunknat när de sökt svalka. Folk lider av värme, luftföroreningar, materiella skador och stort obehag av att vara utsatta och maktlösa inför det som sker.
Man är van vid sträng kyla om vintern och perioder med värme om sommaren. Men detta är något utöver vad man har erfarenhet från tidigare. Potentialen för långvarig värme finns där. Man har trots allt utpräglat kontinentalt klimat med stora avstånd till hav som kan bringa svalka.
Från och med måndag stiger temperaturen igen. Varma nätter (21-24 grader) och dagstemperaturer på 34-38 grader. Svaga vindar och inget regn. Luften är disig av rök från bränder.
Bränder i östra Ryssland 30 juli, 2010. (NASA)
Det som sker är inte förvånande, men mycket skrämmande. Man kan dela in det i (minst) tre delar. Det som sker i med väder/klimat, de konsekvenser det får på ekosystemen och de konsekvenser som dessa två får på människor och samhälle, dvs hur vi reagerar.
Jag kan en del om det första, väder och klimat. Jag läser allt jag kan om det det andra, ekosystemen. Och hur människan kommer att reagera? Vi får väl se, hittills har det tyvärr varken varit förnuftigt eller rationellt sett till all den kunskap som trots allt funnits under lång tid.
Evolutionen har läst oss hantera geografiskt små problem som onda avsikter, bränder, giftiga växter, farliga djur mm. Vi förstår att det finns förut, nu och framtid. Vi äter vitaminer, går till tandläkaren, storhandlar på rean, pensionssparar, rostskyddar bilen lägger undan julpyntet och snöskyffeln så vi kan använda det nästa vinter igen. Människan kan hantera svåra saker som att flyga i överljudsfart, transplantera hjärtan och skapa Internet. Det har förmodligen givit oss lite hybris, övermod. Jag tror att det finns en lömsk fara i att tro att vi skall kunna lösa alla problem, bara vi känner oss tillräckligt motiverade.
Det som sker nu är på en helt annan skala och sammanlänkade i komplexa system på helt andra sätt än de problem vi tidigare förutsatt oss att ”lösa” eller bemästra. Tillräckligt många människor har ännu inte tillräckligt med erfarenhet och kunskap av det som sker för att hantera det rationellt inom sina respektive områden. Än mindre gemensamt. Med tiden kommer fler att få mer erfarenhet och kunskap men vi kommer också att förlora handlingsutrymme.
Just nu, som alltid, lär vi människor oss, och anpassar vi oss till vår omgivning. Det sker i synnerhet när den förändras. Ryssland håller på att anpassa sig, tex inom jordbruket, skogsnäringen och i städer. Det vi ser är en anpassning höga sommartemperaturer och frånvaro av regn. Det gör ont.
/Martin
PS. Någon kanske trodde att globala förändringarna, tex den planetära energiobalansen, tog slut bara för att vi hade kyla och mycket snö i Europa i vintras? Men så var/är det inte. Det var en varm vinter -globalt sett. Nu har vi en varm sommar -globalt sett. Och planeten fortsätter att ackumulera energi. Vi strålar inte ut lika mycket i rymden som vi tar emot från solen. Konsekvenserna tar sig många olika uttryck. Det är inte förvånande. DS.
PS igen. Det som sker betyder inte att det alltid kommer att vara varma och torra somrar i Ryssland. Eller att skog och mark kommer att brinna varje sommar. Men sannolikheten för att det skall ske har förändrats. Det är det som kallas ”förändringar av klimatet”. DS.
-
onsdag den 28 juli 2010 kl 8:27, uppdaterad: 30 juli 2010 kl 11:14
”Ryssvärmen” är inget att önska sig
Av Martin Hedberg.
Bakgrund: Det pågår en omfattande värmebölja i Ryssland.
Den ryska jordbruksministern Yelena Skrynnik uppgav i förra veckan att 32% av skörden (åkerarealen) gått förlorad. Flera jordbruksregioner har utlyst katastroftillstånd.
Från att i våras ha prognostiserat en skörd om 90 miljoner ton spannmål tvingas man nu skära ner på förväntningarna. Sedan i fjol, då skörden gav 97 miljoner ton, har man vissa lager, men de förväntas inte täcka bortfallet.
Omfattande bränder både i skogar i torvmarker bekämpas av ett stort antal brandmän. I söndags sattes värmerekord i Moskva med 37,4 grader. Tidigare rekordet var 36,8 grader från 1920.
I en tidigare blogg beskrev jag lite om bakgrunden till årets spannmålsskörd, ekonomi och prognoser.
Samma dag som jag skrev den bloggen slogs värmerekordet igen. Man uppmätte i måndags 38,3 grader i Moskva. Det är den högsta temperaturen som uppmäts sedan mätningarna startade för 130 år sedan.
Sol genom dis (generell bild).
Luften i Moskva är disig av brandrök från bränder i torv och skogar. Diset gör även att nattemperaturen inte sjunker så mycket som det hade gjort i klar luft. (Detta då utstrålningen av värme sker från ovansidan av diset istället för från marken.)
Den ryska skörden av spannmål kommer att understiga 80 miljoner ton, uppgav vice ekonomiminister Andrei Klepach i förrgår. Han sade också att: “The scope of the drought is serious” och/men tillade att “(there is) no basis for panic”.
SovEcon (rysk nyhetsbyrå som bevakar jordbruksfrågor) uppgav att skörden kommer att understiga 70 miljoner ton.
Ryssland kommer troligen att införa exportrestriktioner. Dessa kompenseras av att USA exporterar mer vete, men/och bortfallet påverkar priset på spannmål på den internationella marknaden.
På marknadsplatsen i Chicago har priset på vete (för leverans i september) stigit med 39% sedan 9 juni till följd av värme och torka i Ryssland samt för mycket regn i Kanada.
På den marknaden i den Europeiska delen av Ryssland har vetepriserna stigit med 15% på en vecka, korn med 30% och råg med 33% enligt Bloomberg.
Priset på spannmål påverkar priset på mat, främst bröd. Det påverkar i sin tur den ryska inflationen. Den ryska regeringens prognos för 2010 är 6% inflation, men enligt Yaroslav Lissovolik, Deutsche Bank AG’s i Morskva, så kan den komma att bli drygt 8% till följd av stigande matpriser. (Not. I Ryssland väger livsmedel förhållandevis mycket (38%) i konsumentprisindex jämfört med tex Europa, USA (15%) eller Kina (32%)).
Inflationen påverkar i sin tur priset på ryska obligationer, vilket i sin tur påverkar övrig ekonomi.
—
Prognos: Även idag och i morgon blir det varmt med temperaturer kring 38 grader i Moskva. På fredag sjunker temperaturen något och under helgen pendlar den mellan 30 och 35 (fortfarande ordentligt varmt). Om nätterna är det mellan 19 och 26 grader, dvs oftast tropiska nätter (över 20 grader). Vindarna är/blir svaga. Förväntad mängd regn: 0 (noll) mm.
—
Jag tänker på detta när kvällstidningarna, med en underförstådd förväntan om glädje, basunerar ut att ”Ryssvärmen på väg in över Sverige igen” (tex Aftonbladet 27 juli, 2010).
Det må vara lätt att gnälla på moln och temperaturer på 20 grader här hemma. Men ”ryssvärmen” är inget att vara glad över eller längta till. Det är få i Ryssland som uppskattar den, där lider man av den. Där innebär ”ryssvärmen” bränder, missväxt, förlust av egendom, dålig ekonomi, dålig hälsa och även dödsfall.
Varför skulle vi i Sverige tillskriva den som en bra och önskvärd situation? Är det för att håna ryssen eller är det ett uttryck för vår djupa okunskap om världen utanför? Många förstår inte hur fantastiskt bra vi har det här i landet Lagom. Passa på att njuta.
/Martin
PS. Förutom att många missförstår innebörden av ”ryssvärme” så är den inte på väg hit som Aftonbladet flaggade för på förstasidan igår. Prognosern tyder på att vi inte får 30-38 grader kommande vecka (lyckligtvis
). Det framgår även om man läser deras artikel och prognos. Men någon rubriksättare (?) tyckte tydligen inte att det räckte. DS. -
måndag den 26 juli 2010 kl 11:08, uppdaterad: 26 juli 2010 kl 13:59
Torka i Ryssland påverkar vetepriser, inflation och investeringar
Av Martin Hedberg
Höga temperaturer och frånvaro av regn har gjort att södra Ryssland upplever en svår torka just nu. Förutom konsekvenserna för människor och djur så har det förstört stora delar av Rysslands spannmålsskörd. Trots att man i fjol hade en något större skörd än normalt (97 miljoner ton spannmål) så kan det bli brist på spannmål i år.
En sämre skörd gör att man riskerar att inte kunna exportera så mycket som förväntat (Ryssland är världens tredje största spannmålsexportör och fjärde största veteexportör). Det kan uppstå brist på internationella marknader och kan driva upp internationella spannmålspriser.
Högre spannmålspriser driver även på den ryska inflationen.
Temperaturavvikelser 4-11 juli, 2010. Mörkblått motsvarar 12 grader kallare, djuprött 12 grader varmare än normalt. (EarthObservatory, NASA)
Den 15 juni mötte Rysslands jordbruksminister Yelena Skrynnik premiärminister Vladimir Putin. Då förkunnades att Ryssland beräknade årets spannmålsskörd till 90 miljoner ton.
Den 6 juli skrev sajten rt.com att Premiärminister Vladimir Putin meddelat att prognosen för spannmålsskörden skrivits ner till 85 miljoner ton på grund av torka i ett par av de producerande områdena. Putin betonade samtidigt att det inte fanns anledning till oro. Detta då Ryssland har en ett spannmålslager på 24 miljoner ton vilket gör att man inte kommer att ha några problem att möta den förväntade exporten på 20 miljoner ton.
Den 16 juli skrev sajten Alertnet.org som i sin tur citerar Reuters att skörden på 12% (9,6 miljoner hektar) av Rysslands jordbruksmark var förstörd. Vidare så drabbas landet av omfattande skogsbränder. I 17 regioner har man deklarerat katastroftillstånd. Årets torka är den värsta på 130 år.
Jordbruksminister Yelena Skrynnik flaggar för att man förmodligen tvingas sänka prognosen till under 85 miljoner ton.
Enligt Alertnet har SovEcon, en rysk nyhetsbyrå som bevakar jordbruksfrågor, skrivit ner sin skördeprognos till 75 miljoner ton.(Not. Enligt Wikipedia och CIA och har Ryssland 117 miljoner hektar jordbruksmark (”arable land”, dvs mark för grödor som omplanteras efter skörd, tex majs, vete, ris…). Motsvarande siffra för Sverige är 2,4 miljoner hektar. Enligt Alertnets uppgifter ovan skulle Ryssland ha 80 miljoner hektar jordbruksmark.)
Den 19 juli rapporterar The Moscow Times att höga temperaturer omsveper stora delar av Ryssland. Värmen gör att spannmålsodlarna tar in sin skörd tidigare än normalt. 4,3 miljoner hektar är skördade. Skörden har hittills givit 3,19 ton per hektar mot 3,23 i fjol. Artikeln upprepar Reuters tidigare uppgifter att 9,6 miljoner hektar spannmål har förstörs (vilket motsvarar omkring 30 miljoner ton spannmål). Den ryska intresseorganisationen Grain Producers Union uppskattar årets skörd till 77 miljoner ton.
Den 23 juli skriver The Moscow Times att det är deklarerat katastroftillstånd i 23 regioner på grund av torkan.
Vidare skriver man att spanmålshandlare drar sig för att skriva på exportavtal. Detta då man fått indikationer på att Ryssland inte kommer att kunna leva upp till sina exportmål och att man inte kan utesluta exportrestriktioner.Bloomberg rapporterar (23 juli) att jordbruksministern i en radiointervju dagen innan sagt att det inte fanns anledning till oro för ökade brödpriser. (En sådan kommentar skulle få mig att oroa mig för just precis det. Dock vet vi nu inte i vilket sammanhang uttalandet uppkom.)
Bloomberg rapporterar (igen 23 juli) att vetepriset stigit fyra veckor i rad (+24% i juli) med anledning av torka i Ryssland och kraftiga regn i Kanada. Jordbruksminister Yelena Skrynnik anger att torka är orsaken till att 32% av Rysslands spannmålsskörd nu är förstörd.
—
Det är svårt att göra prognoser. 90 miljoner ton blev 61. Och det är fortfarande till största delen en prognos. (En liten reservation för att det inte framgått om det är 32% av åkerarealen som ”gått förlorad” eller om det är 32% av skörden i ton räknat som gått förlorad.)
Men ingen kan klandra henne. Vem kunde förutse att det skulle bli värme och torka just i år?
Men Dan Kuechenmeister, chef för råvaruhandeln vid RBC Dain Rauscher i Minneapolis säger att trots problemen i Kanada och torkan i Ryssland, östra Europa och Kina så kommer troligen inte internationella spannmålspriser att stiga så mycket mer. Detta då det finns stora lager i bland annat USA.
—
Ryssland är världens fjärde största exportör av vete (störst är USA följt av Kanada och Australien). Om exportörerna inte kan möta den internationella marknadens efterfrågan på vete så stiger priset på vete.
Marknaden drivs främst av förväntad produktion, snarare än hur stora skördarna är just nu. Därför har framtida väder, såväl torka som regn, stor inverkan på priset på spannmål.
Men givetvis har händelser just nu även stor inverkan på framtida produktion. Om torkan/vätan blir så svår att skörden går förlorad så försvinner en given mängd spannmål från den potentiella framtida marknaden. Å andra sidan kan stater/myndigheter/företag sälja ut delar av den spannmål man har i lager vilket också påverkar priset och givetvis tillgången på spannmål.
Försäljningen av spannmålslager kan göras med olika syften, såväl för att tillgodose brist på spannmål, sänka priset (så att folket har råd att köpa bröd) som för att tjäna pengar.
Bloomberg Businessweek skrev den 19 juli: ”The five-week rally in wheat that made it the best performer of any commodity is under threat as prospects for the second-biggest stockpiles in almost a decade overwhelm damage caused by drought.”
Det låter kanske lite cyniskt att påstå att råvaran vete ”…is under threat…”, dvs att det skulle vara ett hot att priset på vete inte skall fortsätta stiga. I synnerhet som orsaken till det skulle vara att lagren av vete är större än skadorna/bortfallet orsakat av torka. Man får det att låta som om små lager och förstörda skördar är bra.
Men det är inte bara den som handlar med vetekontrakt som uppskattar ett högt pris på spannmål. Även den som odlar spannmål gynnas av ett lite högre pris på råvaran. Men det är förstås synd om det skall behöva inträffa på bekostnad av någon annan odlare får missväxt till följd av torka eller översvämning.
Den enes bröd…
I verkligheten har många spannmålsodlare redan på ett tidigt stadium tecknat avtal om pris på spannmålen. Man flyttar därmed risken (och även möjligheten) till aktörerna på marknaden, tex uppköparna.
Om lagren är stora och skördarna goda så blir, om marknaden fungerar, priserna låga. Bra för den som skall äta brödet, men inte för den som skall skapa råvarorna.
Den enes bröd…
Under perioder med stora svängningar (i priser, väder, tillgång på råvaror…) slås de aktörer ut som inte kan hantera svängningarna. De som kan parera dem går neutrala. De som kan nyttja dem avancerar. (Det gäller såväl växter och djur som tradingaktörer, virus, pokerspelare eller spannmålsodlare.)
Utan svängningar byggs systemet större och mer komplext. Men om det är för stabila förutsättningar så blir systemet, dvs alla aktörer, troligen också mer sårbara för framtida svängningar.
Det är som att ta vaccin eller träna: Man blir frisk av att vara lite sjuk, man blir stark av att nöta lite lagom. (Men det finns nog ingen allmänt accepterad åsikt om vad som skulle vara lagom variationer av priset på spannmål.)
I vilken utsträckning är olika saker är bra eller dåliga? I vilket syfte, för vem och när? Man vill gärna tro att det inte finns folk som önskar missväxt, men så enkelt var det tydligen inte.
Återstår att se hur stora skördarna blir och för vem.
/Martin Hedberg
