Arkiv för ‘Förnekande’-kategorin
-
tisdag den 31 januari 2012 kl 0:17
Vår påverkan på klimatet tvingar oss till geo-engineering
Märkligt hur intensiv både kommentarer som ifrågasätter ”AGW-teorin” (Anthropogenic Global Warming) och mängden spam blir när vi skriver om klimatförändringar.
Antropogena klimatförändringar beror varken på bilar, glödlampor eller brödrostar. Antropogena klimatförändringar beror på att människan, framför allt sedan 1950-talet, netto har tillfört växthusgaser i form av koldioxid, metan, lustgas och freoner till atmosfären. Därtill har vi förändrat jordens albedo, såväl genom markförändringar som genom utsläpp av luftföroreningar. (Sedan kan man fundera på hur detta har gått till).
”Lösningen” på problemet, i den mån det finns någon lösning inom realistiskt närhet, ligger bland annat i att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser, storleksordningen -5 till -10% per år. I realiteten, om det genomfördes, skulle det betyda att människan inte kan utvinna allt fossilt kol som vi har inom ekonomisk och tekniskt räckvidd.
Vi har därtill gjort oss kraftigt beroende på infrastruktur och systemlösningar (tex ekonomi och livsmedelsproduktion) som mer eller mindre förutsätter tillförsel av fossil energi. Tar man bort eller stryper den fossila energin så uppstår oönskade och i vissa fall livshotande systemförändringar. Detta gör att våra valmöjligheter allt mer liknar ett val mellan pest nu eller kolera senare. Och ju längre vi väntar desto mer pest och kolera blir det.
Jag tror personligen inte att det är realistiskt att människan frivilligt låter energi ligga kvar i marken i form av fossilt kol. Finns det tillgängligt så kommer någon att gräva upp det och inom några månader eller något år så kommer någon annan att elda upp det. Restprodukterna, såväl växthusgaser som (främst i fallet med brun- och stenkol) skadliga luftföroreningar, hamnar i naturen och våra egna kroppar.
Efterhand kommer dock vissa av de fossila resurserna att sina och, om efterfrågan fortfarande består, så kommer priset att stiga. Det leder dels till brist hos vissa konsumenter, dels till att det ytterligare fossilfyndigheter blir ekonomiskt tillgängliga.
(Jovisst blir det även mer lönsamt med förnybar energi i takt med stigande energipriser. Men det är inte antalet vindkraftverk som begränsar klimatförändringarna, det är mängden kol vi inte bryter som gör skillnaden. Och när energipriset stiger så blir fortsatt lönsamt att bryta det fossila kolet.)
Realistiskt så bör man, som slutsats av detta, ta sig en funderare på vilka konsekvenser detta får på klimat- och ekosystem, inklusive oss själva och våra samhällen. Därefter bör man förbereda sig på dessa konsekvenser.
Det betyder inte att man skall ignorera sitt ansvar. Men jag kan samtidigt förstå att det kan kännas rationellt att förneka sammanhangen.
Det är lite grann som att supa sig full: Man skall inte bli förvånad om man blir yr eller får huvudvärk efterhand. Men man kan ju prova att förneka det. Ett tag. Sedan får man acceptera situationerna som uppstår.
Vi har i vissa sammanhang kommit fram till den punkten. Det ser riktigt illa ut, och det kan bli värre.
Realistiskt sett så närmar vi oss punkten där vi blir tvungna att vidta åtgärder i form av ”geo-engineering”. Det är inte en så lustig situation och den kommer att skapa nya komplexa säkerhetspolitiska situationer och doktriner. Som vi bäddar får vi, och våra barn, ligga. Den form av Geo-engineering som ligger närmast till hands, ”Solar Radiation Management”, löser inte det grundläggande problemet, den dämpar bara symptomen. Den skapar också helt nya problem.
/Martin
PS. Nej, man skall inte ge upp. Men man skall inte heller vara naiv. DS.
-
lördag den 20 augusti 2011 kl 10:37
Det är bara att vänja sig
Av Martin Hedberg
Det har regnat mer än normalt i sommar. Med ”normalt” avses situationer som vi är vana vid. T.ex. vädrets variationer de senaste trettio åren. Dels är det set vädret vi förväntar oss, dels är det det vädret som vår infrastruktur, jordbruk, ekosystem och samhälle utvecklats för att möta.
Men vad som är normalt förändras. Det är inte ovanligt att omvärlden förändras och därmed vad som kan kallas ”normalt”. Det är tom normalt att det som är normalt förändras.
Det som är lite onormalt är dels anledningen till varför förändringarna sker, dels storleken och hastigheten med vilka de sker.
Anledningen till att klimatet, och därmed vädret, förändras utöver vad man kan förvänta sig av naturens egna variationer är att vi människor genererar växthusgaser och förändrar jordens albedo (förmåga att reflektera solljus).
Anledningen till att förändringarna går så snabbt är att vi förändrat atmosfärens sammansättning och jordens albedo så snabbt.
Aldrig någonsin tidigare har en art på denna planet haft så stor inverkan på så kort tid över klimatet. Förvisso påverkar alla arter klimatet genom sin blotta existens. Vissa växter, djur eller bakterier har tom haft kapacitet att förändra klimatet, men det har skett under geologiskt sett längre tider.
Det som dessutom skiljer oss fundamentalt från tex bakterier (som för många miljoner år sedan förändrade jordens atmosfär, klimatet och förutsättningarna för livet på planeten) är att vi har kunskap om vad som sker. Nåja, inte fullständig kunskap, men i alla fall betydligt mer kunskap än man med rimliga antaganden kan förutsätta att bakterier hade/har.
En sak förändras dock inte. Vi måste, precis som alla andra varelser på denna planet, anpassa oss. Det har ibland förts fram som en handlingsplan och ursäkt för att fortsätta på vår destruktiva väg: ”Vi kommer att anpassa oss”. Visst. Vad har vi för val?
Så när nu atmosfären innehåller både mer vattenånga och energi, då kan man förvänta sig att det blir såväl mer nederbörd som förändrade vädermönster. Detta precis i linje med vad klimatforskare sade redan för flera tiotals år sedan.
Men eftersom mänskligheten inte riktigt tog till sig vad som sades då, eller verkar göra det nu, så bjuder verkligheten på en större dos av sin sedan länge beprövade medicin: Förändring med tillhörande anpassning.
Naturen är obeveklig mot förnekelse. För vår egen skull, och många andra, behöver vi vakna. Förutom det så behöver vi förstå att det både gör ont och går åt resurser att anpassa sig.
Nu betalar vi priset för att vi och våra föräldrar blundade för trettio år sedan. De/vi tyckte det var värt det, då. I framtiden betalar vi och våra barn priset för att vi blundar idag. Tycker vi att det är värt det?
/Martin
-
tisdag den 19 april 2011 kl 7:32, uppdaterad: 19 april 2011 kl 15:38
Fästingar och förnekelse
Av Martin Hedberg
Nu har fästingsäsongen börjat. I alla fall i södra Sverige.
Vi bor en bit utanför Stockholm. Det är inte ens en vecka sedan den sista snöhögen töade bort från gräsmattan. Och jag tog just bort en fästing från vår femårige sons rygg.
Vår son hävdade i och för sig, med eftertryck, att det inte var en fästing. ”För jag har sett det.” För mig var det dock uppenbart att det var en fästing och att hans reaktion var ett utslag av förnekelse. Det är inte ovanligt när man står inför en (upplevd) obehaglig insikt.
Det var en fästing, även efter att jag tagit bort den. Den rörde sig långsamt på pincetten. Men inte heller nu ville vår son ta in att det var en fästing. Han ville inte titta på den utan stod en bit bort och beklagade sig över att jag nypt till två gånger istället för bara en. Jag försökte förklara att det nog hade räckt med en gång om jag fått grepp om fästingen på en gång, men att det var svårt eftersom han (vår son) inte legat still.
Nåväl, fästingen är borta. Kvar är en rodnad i skinnet. Det var inte värre än så. Men det hade blivit både obehagligare och värre om vi inte agerat i tid. T.ex. om jag inte upptäckt fästingen eller inte kunnat stå emot vår sons förnekande respektive argumentation att den i alla händelser inte krävde någon åtgärd.
Är allt frid och fröjd nu? Ja för stunden, men jag vet att såväl han som jag kommer att få fler fästingar. Men man får ta ett problem i sänder, vara glad för dagen som kommer och framför allt se världen, inklusive fästingar, med öppna ögon.
Jag får givetvis inget tack för att jag tog bort fästingen (men det var inte heller därför som jag tog bort den). Däremot skäller han på mig för att jag sitter framför datorn istället för att göra frukost till honom. Nåväl, det var ett bra argument. Det följer jag.
/Martin
PS. Alla eventuella paralleller till förnekande av klimatvetenskap är bara en händelse. Men det kanske går att lära sig något av det i alla fall. DS.


