Arkiv för ‘Ekonomi’-kategorin
-
torsdag den 4 oktober 2012 kl 16:17, uppdaterad: 4 oktober 2012 kl 21:24
Inte mer dricks när solen skiner
Av Martin Hedberg
Vi har ju tidigare resonerat i vilka termer som vi människor påverkar klimat och väder. Men hur är det med det omvända? I vilken utsträckning påverkas vi av vädret?
Och då menar jag inte bara det uppenbara att vi blir blöta om vi är ute när det regnar eller att vi blir kalla på vintern, solbrända i solen eller ramlar omkull om det blåser kraftigt. Nej jag tänker på humöret och hur det i sin tur påverkar våra beslut och hur vi agerar gentemot vår omgivning.
Två forskare, Sean Masaki Flynn och Adam Eric Greenberg, undersökte detta och skrev en rapport som publicerades i Journal of Applied Social Psychology: ”Does weather actually affect tipping? an empirical analysis of time series data.”
I början av sin rapport skriver de att: ”Loewenstein (1996) argued that visceral factors—including sex drive, hunger, pain, and mood—affect human choice and, thus, economic activity. For instance, extreme thirst would cause impulsively higher demands for water, which could result in an increase in the price of water. For this reason, it seems plausible to assume that weather, vis-à-vis mood, affects behavior, including economic behavior.”
Sedan testar de sin tes på i vilken utsträckning folk betalar dricks i samband med restaurangbesök. Men det kanske inte är riktigt jämförbart med hur villig man är att betala en stor summa pengar för vatten om man är törstig? Hur som helst så skulle det, trots den haltande jämförelsen, kunna finnas ett samband. (Själv skulle jag låta bli att ge drick om jag tvingas gå törstig från en restaurang, men det har ju i så fall inget med vädret att göra.)
De konstaterar vidare att det är klarlagt att det finns en korrelation mellan väder och: självmord, brott och avkastning på eget kapital (ROI). De två första kan jag tänka mig, men den sista undrar jag framför allt hur man undersöker: Vädret växlar ju rätt så mycket, typ från en dag till en annan. Men ett företags avkastning på eget kapital snarare beräknas på längre tidsskalor.
Nåväl, man konstaterar även att restaurangbesökarens sinnesstämning påverkar hur mycket dricks han/hon ger. Vidare att andra undersökningar visat att servitören får mer dricks om han/hon är trevlig, om han/hon vidrör besökaren och/eller nämner denne vid namn.
Men, frågar man sig, kan vädret påverka besökarens sinnesstämning i en sådan utsträckning att det i sin tur påverkar hur mycket dricks man ger?
Man testar på en restaurang under två år där man för statistik över dricks som betalas med kreditkort. Man testar mot solsken/moln, temperatur, daggpunkt, luftfuktighet, lufttryck, sikt, nederbörd och vind.
Det man finner är att vädret inte påverkar hur mycket dricks som lämnas. Däremot ser man att gästerna ger lite bättre dricks på onsdagar och fredagar, men det har som bekant inte med vädret att göra.
Så, om man jobbar inom restaurangnäringen så behöver man inte förvänta sig bättre eller sämre dricks beroende på om det regnar, är solsken, varmt eller kallt.
Visst påverkas vårt humör av vädret, men uppenbarligen inte så att man ger bort mer pengar än vad den service man fått föranleder, bara för att solen skiner. Däremot gissar jag att vädret påverkar antalet gäster som besöker restaurangen. Samt att det kan vara bra att kolla vädret om man skall hålla en eventuell uteservering öppen. Jag tror även att öl samt glass säljer bättre när det är varmt ute, medan varm mat säljer bättre när det är kallt.
Vädret påverkar våra behov och vårt beteende, men vi blir tydligen inte mer givmilda på restaurangen bara för att solen skiner.
/Martin
PS. Jag har frusit i en för tunn sovsäck en höst i Lapplandsfjällen. Där och då var jag villig att betala väldigt mycket för en bättre sovsäck. Men det handlade mer om att vädret skapade ett fysiskt obehag än en speciell sinnesstämning. DS.
-
torsdag den 26 januari 2012 kl 7:22, uppdaterad: 26 januari 2012 kl 7:39
Fägelse för väderprognoser?
Svenska Dagbladet rapporterar idag om ett till synes absurt lagförslag i Sydafrika. SvD skriver i ingressen att ”Nu ska det bli olagligt att sia om vädret i Sydafrika. Den som varnar för ett annalkande oväder kan dömas till fängelse, om det styrande partiet ANC får som det vill.”
Telegraph poängterar att det bara blir fängelse (dock upp till tio år!) och böter för felaktiva varningar om tex stormar.
Syftet sägs vara att undvika kostsamma och onödiga evakueringar av städer. Men det syftet sägs vara en skenmanöver för att maskera det egentlige syftet: Att kontrollera och begränsa information. Det styrande ANC sägs vilja skaffa sig monopol på bland annat något som borde vara varje medborgares skyldighet och rättighet: Att varna andra för faror.
Är det en storm i ett vattenglas (får man varna för det
) eller ett första steg mot begränsad yttrandefrihet?
Förslaget har rört upp många känslor. En ägare till en vädersajt, Randolf Jorberg, är i alla fall upprörd. Jorberg menar att det nya lagförslaget inte bara inskränker friheten utan dessutom är helt onödigt eftersom man redan 2001 beslutade att:
”Only the Weather Service may issue severe weather-related warnings over South Africa in order to ensure that there is a single authoritative voice in this regard.”
Ivo Vegter konstaterar att internationella vädersajter kan tvingas stänga ner sina tjänster som berör Sydafrika.
Många menar som sagt var att lagförslaget är en del av en strategi att begränsa yttrandefriheten. Det gör givetvis många oroliga och upprörda.
Å ena sidan så har staten skyldighet dels att ta hand om sina medborgare och informera dem om faror. Å andra sidan så är det inte ovanligt att privatpersoner och kommersiella aktörer utvecklar bra verktyg snabbare än staten förmår göra.
Dessutom har staten skyldighet enligt WMO, World Meteorological Organisation, ett organ under FN, att göra väderdata tillgängligt till allmänheten och kommersiella aktörer.
Sydafrikanska motsvarigheten till SMHI, South African Weather Service (SAWS), beslutar alltså att man inte får varna för stormar eller oväder utan skriftligt tillstånd från dem. Men man har inte definierat var gränserna går. Om man tex ser en tornado dra in och skriver om det på webben så kan man alltså dömas till böter eller fängelse, tex om tornadon inte följer den väg som man sagt (dvs gjort en prognos att den skall göra).
Nu kan ju någon säga att man först måste ställas inför rätta innan man kan dömas till fängelse. Det är inte så att man åker i finkan för att ha gjort prognoser. Det är om man blir dömd för att ha gjort felaktiga prognoser som man ligger risigt till.
Kruxet är att lagförslaget i sig inte bara begränsar yttrandefriheten, det hämmar utvecklingen av system och kommunikation för att varna för vädersituationer som kan skada liv och egendom: Vem vill utveckla såna system om staten enligt lag har monopol på informationen och dessutom kan döma dig till böter eller fängelse om du gör fel? Och vem är det som avgör om du har gjort fel?
Nu kan man säga att det var väl okay om nu staten har en myndighet, SAWS, som sköter om prognoser, varningar mm till punkt och pricka. Men SAWS är inte perfekta och för säkerhets skull skall man minnas att de minsann inte tar ansvar för eventuella egna felprognoser: Man uppdaterar de nya stadgarna med texten:
‘Limitation of liability
27A. Neither the Weather Service nor any other person acting on behalf of the Weather Service is liable for any damage, loss or injury caused by any act performed or omitted in good faith, in the course of exercising a power or performing a function assigned by or under this Act.’’.Den statliga SAWS förbjuder först sina medborgare att, utan skriftligt tillstånd, varna för oväder. Straffet är böter eller fängelse upp till tio år.
Samtidigt säger man att om SAWS själv skulle göra fel så kan man inte ställas till ansvar för det.
Detta parallellt med att den tekniska och kommunikativa utvecklingen sprungit förbi den statliga vädertjänsten.
Eller så är det bara juristerna på SAWS som inte riktigt kunnat förutse hur deras lagförslag skulle tolkas av allmänheten. De kanske tänkte goda tankar men så blev det fel ändå. (felprognos?)
Hur som helst så är det inte ett populärt förslag.
/Martin
-
torsdag den 26 augusti 2010 kl 21:10, uppdaterad: 27 augusti 2010 kl 9:46
Om väder vore ekonomi
Av Martin Hedberg
Igår kunde vi på ekonomisidorna läsa om hur Stockholmsbörsen skakades av dystra siffror från USA. ”Köparna flyr från börsen”, ”…marknaden ser att en global avmattning…”, ”…double-dip…” (Di 2010-08-25)
”USA-frossa skakar marknaden” ”…Trycker ner Stockholmsbörsen, kronan, räntan” (SvD 2010-08-25)
Idag kan man läsa att: ”Kronan stärktes” och att ”Riskaptiten fick ytterligare fart efter jobbsiffror från USA” (Di 2010-08-26)
”Ledande börser i Europa steg, och även amerikanska börser höll sig ovanför plusstrecket” (e24 2010-08-26).
Hur skall ni ha det? Vad kommer trenden vara i morgon?
Man beskriver horisonten, men det räcker bara ett stenkast.
Jag funderar på hur det skull se ut om vi skulle analysera vädret med liknande metoder:
Torsdag kl 19.43: ”Temperaturen faller i Enköping. Moln och regn trolig orsak.”
Fredag kl 10.02: ”Solen lyser nu över Svealand och temperaturen återhämtar sig i Enköping.”Och när man funderar på hur vädret skall utveckla sig i framtiden, dvs en så kallad prognos…
”I Junsele var det i måndags +14,5 grader, i tisdags 10,7 och i onsdags 7,5…. utvecklingen tyder på att det på måndag nästa vecka blir -10 grader.”Fast nu visade det sig att det redan på torsdagen (idag 26 aug) var +10,3 grader i Junsele. ”Det får ledande meteorologer att göra bedömningen att vädret och temperaturgradienterna troligen kommer att stabiliseras kring 10-gradersstrecket.” I alla fall idag. I morgon gör vi en ny bedömning.
Förlåt mig alla ekonomiskribenter, men vi vanliga oekonomer har det inte lätt när vi skall följa och förstå trender, än mindre förstå vad som troligen sker i framtiden.
Men jag vet hur svårt det kan vara att göra bra prognoser. Det är svårt även för en meteorolog -och då baseras våra prognoser ändå på fysik och objektiva matematiska beräkningar. Ekonomi är både matematik, psykologi och förväntningar -det gör det hela ännu svårare och mindre förutsägbart.
Vad hänger jag då upp mig på? Jo alla överdramatiserande rubriker och påståenden med extremt kort hållbarhet, i synnerhet i relation till de stora värden som ligger i potten.
Jag retar mig även på begrepp som ”double dip”. Det används av såväl journalister som inflytelserika ekonomer (Tex Sveriges Radio 2010-08-19 eller Di ovan).
”Double dip” är en visualisering av att världsekonomin på y-axeln och tiden på x-axeln. Grafen skulle då se ut som ett W och illustrera att vi ”kan vara på väg in i en ny lågkonjunktur”. Vad är det för slags analys? Att prata om en bild av ett ekonomiskt index? Vilka tidsspan talar man om? Vore det inte mer intressant att resonera kring någon form av fundamentala ekonomiska termer, orsak, verkan och återkopplingar?
Temperaturen i Junsele gjorde en uppochnervänd double dip i veckan. Jag är lite bitter för att det inte blev några rubriker av det.
Hur ekonomin, vädret och för den delen även klimatet utvecklas i framtiden? Systemen är olinjära, återkopplade, öppna, självlärande och självreglerande. Dvs komplexa. Komplexa system är fascinerande och omöjliga att förutse med med den precision många förväntar sig och i relation till det som ofta står på spel.
/Martin
