Arkiv för ‘Bondepraktika’-kategorin
-
tisdag den 3 augusti 2010 kl 6:46, uppdaterad: 3 augusti 2010 kl 10:03
Bondepraktikan del 2
Av John Pohlman
Som jag nämnde i en tidigare blogg finns det en del väderspådomar i Bondepraktikan som man kan ha nytta av eftersom de har ett visst prognostiskt värde.
Ett av dessa är himlens utseende vid soluppgång och solnedgång som kan ge ett tips om det närmast kommande vädret. Man säger ”morgonröa ger skvätt i hatt – kvällsröa ger vacker natt”. Eller ”aftonrött ger klar natt – morgonrött våt hatt. I England säger man ”red sky at night shepherds´ delight, red sky in the morning shepherds´ warning”.
Eftersom de flesta vädersystemen på våra breddgrader kommer västerifrån var det naturligt att man även i äldre tider blickade västerut morgnar och kvällar.
Förklaringen är att de moln i väster som rödfärgas av morgonsolens första strålar kan vara ett uppdragande molnsystem framför ett nederbördsområde. Omvänt rödfärgar kvällssolen resterna av ett bortdragande moln- och nederbördsområde. Det förutsätter naturligtvis att molnen i båda fallen tillhör ett vädersystem vilket inte alltid är fallet. Man säger då att ”gamla märken stå inte”.
Ett uttryck som också beskriver molnhimlen är ”tecknar sig målarens pensel i sky, snart får du höra vindarna gny. Man syftar då på de speciella höga fjädermolnen i form av strimlor med tofsar i framkanten liknande skidspetsar. Dessa kan vara de första utlöparna av ett uppdragande moln- och nederbördsområde.
Följer man utvecklingen och molnen ökar och övergår i ett slöjmolntäcke med en vit ring halo runt solen, är det ytterligare ett tecken på ett annalkande vädersystem. Molnen tätnar då alltmer, halon försvinner och solen urskiljs först som genom matt glas för att därefter också försvinna.
Det börjar blåsa (vindarna gny) och från de alltmer tätnande molnen börjar småningom nederbörden falla, vanligen inom ett dygn efter de första fjädermolnen.
/John
-
onsdag den 14 juli 2010 kl 1:42
Fruntimmersveckan del 1
Av John Pohlman
Vi går nu in i ett skede under sommaren då atmosfären på våra breddgrader normalt är som varmast och dess innehåll av vattenånga som störst.
Därmed får man också ofta stora regnmängder vid ostadigt väder och statistiken visar också den regnrika perioden från mitten av juli till en vecka in i augusti.
De stora regnmängderna under den här tiden beror oftast på korta och häftiga regn- och åskskurar och därmed är statistiken lite missvisande. På så vis har den så kallade fruntimmersveckan 18-24 juli fått ett delvis oförtjänt rykte som särskilt regnig.
Det är snarare det unika med sex namnsdagskvinnonamn på rad som gjort uttrycket populärt.
En orsak är också att veckan inträffade under en känslig tid för jordbruket i forna tider. En regnig period under skördetiden kunde vara katastrofal och lidande under ett helt år framöver.
I folkmun ansåg man att regnet orsakades av att kvinnorna grät och man klagade också hos kungen om ”sura kjoltyg”. För att blidka vädergudarna hände det tydligen också att kvinnorna inte fick åka med på hölasset under den här perioden.
I gamla böcker avrådde man också att lägga nytt tak på huset just under fruntimmersveckan eller som den också kallades flickeveckan. Var man riktigt förargad gick den under benämningen ”pissveckan”.
Följden av de sex kvinnonamnen i rad kom till i början av 1800-talet. Mer om detta i nästkommande blogg.
/John
-
fredag den 9 juli 2010 kl 2:05
Bondepraktikan
Denna lilla bok med gamla väderregler och spådomar plus mycket annat har fortfarande en plats i den populära litteraturen och utkommer ständigt i nya upplagor.
Den första upplagan kom ut på tyska i Sachsen omkring 1500. Det var då bara ett litet häfte på 12 sidor och innehöll endast hur man med dagarna vid julhelgen kunde förutspå det kommande årets väder. Efter hand utökades upplagorna med flera väderförutsägelser och det tillkom också levnadsregler och medicinska råd, kalenderuppgifter och astrologi.
I slutet av 1500-talet kom den ut i en översättning på danska. Men det dröjde ända till 1662 innan den första svenska upplagan kom ut.
Det är roande läsning men det mesta av innehållet är idag av rent kulturhistoriskt intresse och det gäller även väderregler och förutsägelser framåt i tiden med hjälp av en viss dag eller dagar. Däremot finns en del tecken och iakttagelser som har en meteorologisk förklaring och kan ge en vägledning för en väderprognos det närmaste dygnet.
Det är framför allt himlens utseende som sedan urminnes tider studerats av särskilt bönder och sjöfolk och vars erfarenheter har förts vidare från generation till generation. Man noterade till exempel sambandet mellan hur himlen såg ut vid solnedgången och följande dags väder liksom vid soluppgången och dagens väder.
Man lärde sig också att vissa typer av moln eller hur molnhimlen utvecklade sig medförde en speciell typ av väder. Dessa tecken för det kommande dygnets väder är värdefulla och kan lämpligen rekommenderas. Jag återkommer senare med några exempel och förklaringar.
/John
