Arkiv för ‘Allmänt’-kategorin
-
söndag den 28 augusti 2011 kl 2:09
Följer dramatiken med Irene
Av Martin Hedberg
Jag följer amerikansk media nu när orkanen Irene närmar sig New York. Hittills (kl 02 svens tid) har åtta amerikaner omkommit till följd av orkanen längs med amerikanska ostkusten.
Det är för närvarande en kategori-1 orkan. Inte den kraftigaste, men nog så illavarslande. Det man oroar sig mest för är dock inte vindarna utan översvämningar. Man talar om 1,2 till 2,5 meters höjning av havsvattenet runt NY. Detta kommer att påverka många platser, tex nedre Manhattan. Det regnar förvisso, men det är havsvatten som, under omkring nio timmar, pressas in av vindarna som skapar det stigande vattnet.
Man stängde av kollektivtrafiken, bland annat tunnelbanan vid lunchtid lördag. En vanlig vardag transporterar den omkring 5 miljoner människor. Man har fått kritik för att man stängde trafiken 6-7 timmar tidigare än nödvändigt, men ansvariga påpekar att man måste transportera undan alla tåg till platser där de dels inte kommer att skadas av stigande vattennivåer, dels inte utgör hinder för röjningsarbete.
Som bekant går tunnelbanan till stor del i tunnlar under jord. Man är nu orolog för att vatten skall tränga in i det oerhört komplicerade tunnelnätet. Det är såväl tunnelbana som kulvertar för vatten, el och avlopp som korsar varandra i ett i det närmaste oöverskådligt nät. Men vattnet hittar vägar.
/Martin
-
tisdag den 16 augusti 2011 kl 7:19, uppdaterad: 16 augusti 2011 kl 8:53
En blöt och lite varmare sommar
Av Martin Hedberg
Sommaren så här långt har väl inte varit någon höjdare. Många upplever de som ”dålig”. Men det är inte temperauren som felat, det är nederbörden.
Det har faktiskt varit en något varmare sommar än genomsnittet. De flesta platser har haft mellan en och tre graders temperaturöverskott. Men det har varit svårt att njuta av det eftersom det regnat mellan 50 och 150% mer än normalt* (150-250% av månadsnederbörden) i juni och juli.
Men det finns några undantag som sticker ut lite. Det är dels östra Svealand (Uppland-Södermanland), dels östra delarna av Västerbotten/Norbotten. Här har det kommit mindre nederbörd än normalt (25-100% av månadsnederbörden), men man har fortfarande haft temperaturöverskottet. På dessa platser har det varit en bra sommar.
Samtidigt bör man poängtera att den rikliga nederbörden gjort att grundvattennivåerna fyllts på och att vi sluppit stor brandrisk. Även vattenmagasinen har fyllts som de inte hade gjort om det varit högtryck och torka.
Å ena sidan, å andra sidan…
/Martin
* (Ordet ”normal” är lite vanskligt att använda. Det är nämligen normalt att vädret varierar. Vad jag menar med ”normalt” i detta sammanhang är den genomsnittliga temperaturen respektive nederbörden under en 30-års period.
SMHI samlar in underlaget för statistiken. Man använder oftast perioden 1961-1990 som referens. Man kan tycka att det vore dags att uppdatera refrensperioden till en färskare period. Men om man vill jämföra olika år mot varandra så är det rätt praktiskt att använda samma referens, man vill inte ha olika referenser. Man vill givetvis inte heller räkna om alla gamla dokument till nya refenser.
Men det hela blir lite knepigt eftersom naturliga variationer och klimatförändringar gör att referenserna förändras.)
-
måndag den 15 augusti 2011 kl 21:24
Är sommaren slut?
Av Martin Hedberg
Många frågade sig redan förra veckan om sommaren tog slut i och med första veckan i augusti. Det kändes onekligen som det i och med att temperaturen lade sig mellan 15 och 20 grader. (Dock börjar inte hösten förrän det är under 10 grader, en vecka i streck.)
Förvisso kan det bli varmare, det räcker med att vi får till ett högtryck ett par dagar. Men det känns rätt så avlägset just nu.
Det finns iof ett rätt så stort högtryck över Centraleuropa. Men det är där det. En liten aning av det högtrycket får Götaland ta del av, men det är just bara en aning också.
Nje, formeln som synes ligga till grund för kommade dagar ser ut att innehålla en tredjedel regn (och givetvis moln, en tredjedel moln och en tredjedel sol/måne. Det kunde ha varit roligare väder.
/Martin
-
måndag den 8 augusti 2011 kl 11:19, uppdaterad: 8 augusti 2011 kl 11:44
Blixten tog ner Molnet
Av Martin Hedberg
Åska på Irland slog ut kraftförsörjningen till delar av Amazon och Microsofts molntjänster. Det medförde driftstörningar för ett stort antal av Amazons och Microsofts kunder i Europa.
Amazon Web Services skriver på sin driftlogg:
”…We understand at this point that a lighting strike hit a transformer from a utility provider to one of our Availability Zones in Dublin, sparking an explosion and fire.
Normally, upon dropping the utility power provided by the transformer, electrical load would be seamlessly picked up by backup generators.
The transient electric deviation caused by the explosion was large enough that it propagated to a portion of the phase control system that synchronizes the backup generator plant, disabling some of them.
Power sources must be phase-synchronized before they can be brought online to load…”
Under natten var delar av systemet helt nere. Nu under morgonen och förmiddagen har man fått upp det mesta och man arbetar nu med att uppdatera databaser.
Som vi konstaterat tidigare drabbade ovädret över Irland även Klart.se
/Martin
-
måndag den 8 augusti 2011 kl 10:30, uppdaterad: 8 augusti 2011 kl 9:30
Tyfonen Muifa tvingar evakuering
Av Martin Hedberg
Olika nyhetsbyråer rapporterade under helgen och idag att Kina har tvingats evakuera hundratusentals människor till följd av tyfonen Muifa.
TV-kanalen Al Jazeera English inför att Muifa närmade sig Shanghai:
Muifa har nu dragit förbi de mest tätbefolkade delarna av Kina, men har fortfarande stor kraft, såväl i vindar som i regn och vågor.
/Martin
-
måndag den 8 augusti 2011 kl 8:39, uppdaterad: 8 augusti 2011 kl 11:01
Åska har stört Klart
Av Martin Hedberg
(Uppdaterad) Som många av er noterat så har det varit svårt att nå klart.se under natten. Vi beklagar avbrottet.
En av våra systemleverantörer har haft driftsstörningar. Dessa orsakades av ett kraftigt åskoväder på Irland.
Man arbetar nu på att återställa systemen och det mesta är redan uppe. Det går snabbt, om än inte med blixtens fart.
/Martin
-
fredag den 22 juli 2011 kl 13:04
Högtrycksrygg till veckan
Av Martin Hedberg
Kommande dagar, lördag, söndag och måndag, så präglas vädret i Sverige av ”det polska lågtrycket”. (Det bildades över Polen). I samband med det så bildas moln, regn och även blixturladdningar.
Men under kommande vecka, med början på måndagen, så sker en omställning till stabilare väder. Det är ett högtryck, med centrum väster om Storbritannien, som sträcker upp en rygg över Skandinavien.
Det ger mer sol och något stigande temperaturer. Det är många som välkomnar det efter dessa dagar där solsken blandas med intesivt regn, blixtar/åska och tidvis även kraftiga vindar.
/Martin
PS. Jag vet att det var problem att kommentera förra inlägget. Hoppas att det skall gå bättre med detta. DS.
-
söndag den 10 juli 2011 kl 11:06
Att begränsa klimatpåverkan
Det här med miljö- och klimatfrågor är inte enkelt. Och ändå är det väldigt enkelt. Vi människor påverkar, enskilt och gemensamt, vår omgivning på ett sätt som förändrar förutsättningarna dels för våra egna liv, dels för andra organismers liv.
Vi gör saker som på kort sikt ofta gör livet lite lättare och roligare att leva. Men samtidigt har en del av dessa saker en del besvärande bieffekter som försämrar förutsättningarna för kommande liv. En insikt som dessutom börjar sjunka in är att försämringarna är något som sker redan nu, de är inte bara något diffust hot i en avlägsen framtid.
Många saker påverkar klimatet, såväl naturliga som antropogena. Av de antropogena så är koldioxiden den mest inflytelserika, dock inte den enda. Vi har utsläpp av andra växthusgaser, tex metan, lustgas och freoner och vi förändrar jordens albedo, tex genom aerosoler och förändrad markanvändning. Vi har även även saker som vi människor inte kan påverka, tex förändringar av jordens rotation kring solen, solfläckar mm. Människans påverkan på klimatet är nu stort i relation till de faktorer som vi inte kan påverka.
Man måste ta ett systemperspektiv. Om vi skall minska utsläppen av koldioxid med X% så måste vi minska förbränningen av fossilt kol med X%. Det måste i sin tur leda till att vi minskar brytningen av fossilt kol med X%. Det måste faktiskt leda till att vi låter kol vara kvar i marken, trots att det kanske är tekniskt och ekonomiskt möjligt att utvinna det. Detta eftersom uppehållstiden för växthusgaserna i luften är så lång (tiotals till tusentals år) att det spelar marginell roll om utsläppet sker i år eller om tio eller femtio år.
Man har räknat på hur mycket mer koldioxid vi människor kan släppa ut och fortfarande klara av det så kallade ”2 graders-målet” (vilket inte låter mycket, men som i alla fall resulterar i en havsnivåhöjning gott och väl över fem meter).
Historiska utsläpp av kol från olika fossila källor samt framtida projektioner för 75% sannolikhet att inte överskrida 2-gradersmålet.
Det visar sig då att vi måste minska utsläppen av koldioxid med storleksordningen 3-10% per år (för att landa i ett nära samhälle som i princip inte använder fossilt kol alls omkring 2040-2060). Det här visar sig vara ungefär samma struktur på minskning som Peak Oil tvingar oss till avseende bristen på olja.
Man kan roa sig med att fundera på sannolikheten för att detta skall ske. Och då menar jag inte peak oil, utan sannolikheten att människan frivilligt skulle avstå från att bryta fossilt kol och skövla skogar. Personligen tror jag sannolikheten är mycket liten. Detta både eftersom det finns stora ekonomiska och maktstrukturer som lever av att utvinna fossilt kol, dels eftersom vi människor, på kort sikt, får mycket välfärd genom att använda fossilt kol. Det är som att kissa i byxorna men i väldigt mycket större skala.
Det här är världens största dilemma. Det skulle (troligen) bli en ekonomisk och social katastrof om man slutade använda fossilt kol i den takt som vetenskapen säger att vi borde för att slippa problem som havsnivåhöjning, försurning av haven, utslagning av ekosystem, omfattande skogsbränder, vattenbrist, översvämningar mm.
Och det skulle (minst lika troligt) bli nämnda miljöproblem om vi fortsätter använda fossilt kol och skogsskövling i den takt som vi gör idag (och därtill ökar vi takten!).Det är en stor skillnad mellan att JAG får fördelarna NU och NÅGON ANNAN/JAG får ta de negativa konsekvenserna SENARE. Bland annat därför rullar vi på i samma hjulspår som tidigare.
Jag är inte naiv. Ingen ”räddar klimatet” på egen hand. Men jag kan göra det lättare för andra att dra sina strån till stacken och jag kan undvika att försätta mig i en situation som blir obekväm i framtiden.
Uttrycket ”rädda klimatet” är förlegat. Hade vi velat bibehålla ett någorlunda stabilt klimat så skulle man beslutat sig på 1960 eller 70-talet. (Det fanns om inte annat bra incitament i form av oljekris, men det ”gick över”.) Klimatet förändras nu snabbt. Det minsta man kan begära av mänskligheten är att vi undviker att öka farten.
En väsentlig del av vår samhällsstruktur bygger på att väldigt många skall att kissa i våra gemensamma byxor även i morgon. Men det finns andra sätt att få välfärd, även om det tar lite tid och kan vara såväl roligt som jobbigt att ställa om. Det lönar sig i längden.
Synsättet borde vara: Hur skall vi människor använda den mängden fossilt kol (olja/kol/naturgas) som finns kvar att nyttja? Vare sig den tillgängliga mängden begränsas av hänsyn till vår gemensamma miljö eller för att undvika konsekvenser av resursbrist som till slut uppstår. De allra flesta har ingen aning. Jag tror de resonerar i termer av: ”Det här har man pratat om länge och hittills har det ju gått bra, så det går nog bra i framtiden också.”
Men den sortens prognoser, ”persistens” (”samma i morgon som idag”), har svårt att förutsäga det som verkligen spelar någon roll: Förändringar.
/Martin
-
onsdag den 29 juni 2011 kl 9:11
Den första stormen på orkansäsongen
Av Martin Hedberg
I går bildades den första tropiska stormen på Atlanten. Den är döpt till Arlene och kommer att göra ”landfall”, dvs komma in över land, över Mexiko strax söder om Tampico under torsdagen.
USA har i fem år klarat sig från att några av de kraftigare tropiska orkanerna kommit in över land. Man hoppas givetvis att det skall bli ett sjätte år, men Jane Lubchenco vid NOAA håller det för osannolikt att det skall hålla i sig. Sannolikheten är stor att USA eller Mexiko drabbas av att en eller flera kraftiga orkaner drar in över land.
Den officiella orkansäsongen på Atlanten varar mellan 1 juni och 30 november. I genomsnitt (mätt mellan 1950 och 2000) så bildades 9,6 tropiska stormar, 5,9 orkaner och 2,3 kraftiga orkaner.
Amerikanska NOAA gör kontinuerligt prognoser på kommande säsong. I deras prognos från i maj så bedömer man att årets orkansäsong kommer att vara lite kraftigare än en normal säsong. NOAA räknar med 12-18 tropiska stormar, 6-10 orkaner och 3-6 kraftiga orkaner i år.
Fakta:
Tropisk storm: Medelvindhastighet upp till 33 m/s.
Orkan (hurricane): Kategori 1-2 på ”Saffir–Simpson Hurricane Scale”, 33-49 m/s.
Kraftig orkan (major hurricane): Kategori 3-5 på ”Saffir–Simpson Hurricane Scale”, över 49 m/s./Martin
-
tisdag den 7 juni 2011 kl 9:23, uppdaterad: 7 juni 2011 kl 9:25
Väderdramatik eller vanliga regnskurar idag?
Martin Hedberg
Med tromberna som drabbade Norrbotten och Västerbotten förra i veckan färskt mediaminne så flaggades det igår för att nya tromber skulle kunna bildas i det instabila vädret som kommer med gårdagens och dagens regnskurar.
Har sannolikheten ökat eller minskat? Eftersom det bevisligen redan har hänt, det som inte var sannolikt att hända, så känns det rätt tryggt att varna för att det kan hända iden. Men hade någon varnat för att det skulle hända innan det hade hänt så hade denne nog blivit kallad alarmist eller något liknande.
Vi människor är konservativa. Vi har ofta som första antagande att saker skall vara som de är eller fortsätta i samma riktning som de hade nyss. Översatt till mekanik motsvarar detta Newtons första lag: En kropp förblir i vila eller i likformig rörelse så länge inga yttre krafter verkar på kroppen.
Det är inget tokigt antagande. Det fungerar i många fall hyfsat. Problemet är bara att antagandet inte är fullt tillämpart annat än i mekaniska, avgränsade system.
Vare sig vädret, klimatsystemet, ekosystemen eller samhället är något avgränsat mekaniskt system. De påverkas av såväl krafter inom sig som av krafter utifrån. Dessa är alla komplexa, återkopplade system som innefattar såväl slump som lärande, utslagning och förmåga att omorganisera sig själva.
Vi vill gärna att vår omgivning skall förändras gradvis, att den skall vara förutsägbar och att den skall vara reversibel, dvs att man kan backa, ”göra om och göra rätt” om något blir som man inte vill. Men sådan är inte vår omgivning.
Det är troligen först när något väl har hänt som vi människor verkligen förstår att det kan hända. Innan dess är det bara en sannolikhet. Vare sig sannolikheten är 1 eller 99%.
Det märkliga är att vi gärna köper lotter, trots att sannolikheten att vi skall vinna är liten och trots att de samlade vinsterna som utbetalas är mindre än summan av det som satsats.
Å andra sidan har vi en försvarsmakt och vi betalar försäkringspremier för risker kopplade till inbrott, bilolyckor, tandskador, stöld mm. Vi kan uppenbarligen hantera risker, både gemensamma och individuella. Vi har byggt och använder system som såväl skyddar oss mot skador, som ersätter oss för konsekvenser.
Men när det gäller gemensamma hot i vår omgivning, t ex relaterade till förändringar i tillgång till naturresurser, ekosystemtjänster, klimat mm, då haltar det. Hoten är stora sannolikheterna för att de skall inträffa likaså. Och ändå så är vi, hittills, oförmögna att förändra vårt beteende i en riktning som minskar såväl hoten som sannolikheterna för att de skall inträffa. Jorå, i det lilla så sker det framsteg, men den aggregerade, sammanlagda, situationen förvärras.
Det sker katastrofer relaterade till såväl klimat som ekosystem redan idag. Just nu är det uppenbart, dels för de som drabbas, dels genom forskarrapporter. Men fram till dess det är uppenbart för var och en av oss så skall man väl inte förvänta sig annat än att Newtons första lag gäller. I alla fall för samhället: Vi lullar på i likformig rörelse till dess någon yttre kraft verkar oss.
Forskarrapporternas kapacitet att vara en kraft som verkar på våra sinnen genom att ge människan insikter verkar hittills har varit begränsad till ett fåtal.
Det är bara att hoppas att kritiska tröskeleffekter inträffar snabbare i samhället än i naturen. Just nu ser det dock illa ut, vi människor behöver nämligen ha en hel del framförhållning för att kunna ställa om. För att det skall fungera så måste vi kunna agera på sannolikheter. För när sannolikheten har blivit 1, dvs när det väl har inträffat, då är det för sent att undvika den situationen. Och ett par situationer till. Det senare på grund av det enorma momentum som finns i naturen och den komplexitet som präglar dess utveckling.
Naturen är varken snäll eller rättvis mot oss. Den ÄR. Och det bästa vi kan göra är att försöka förstå var den är och förhålla oss till det. För vår egen skull. Because we’re worth it.
/Martin
